Annika Thor är en svensk ungdomsboksförfattare som föddes 1950 i Göteborg. Hon växte upp i en judisk familj och bor nu i Stockholm. Boken „En ö i havet“, som skrevs 1996, var hennes debutroman. Boken handlar om Steffi (12 år) och Nelli (8 år), två judiska systrar från Wien, som kommer till den göteborgska skärgården på flykt undan tyskarnas judeförföljelser 1939. Boken beskriver systrarnas nya liv i ett främmande land, långt borta från föräldrarna som måste stanna kvar i Österrike: De väntar i Wien på inresetillstand till Amerika eftersom Sverige inte tar emot vuxna flyktningar.
„En ö i havet“ är den första delen av fyra i serien om Steffi och Nelli och blev nominerad till Augustpriset 1996. För några år sedan gjordes TV-serien „En ö i havet“ och sändes i Sverige under hösten 2003. Boken behandlar händelser som hände för 70 år sen, vid början av andra världskriget.
Författaren behandlar kriget och nazisternas judeförföljelse: „Der Autor, der als Thema Krieg wählt, geht meist nicht auf das aktuellste Zeitgeschehen ein, sondern sieht sich als Sprachrohr einer unterdrückten, ausgebeuteten, verfolgten kulturellen Gruppe und ernennt sich zu ihrem Advokaten“ . Författaren Annika Thor, som själv har en judisk bakgrund, fungerar i boken som advokat för judarna som förföljads av nationalsocialismen.
I mitt arbete ska utredas, hur nationalsocialismen skildras i boken. Vad skildras, hur skildras det, hur förmedlar författaren informationer om nationalsocialismen i den här ungdomsboken? Det är frågorna som ska undersökas och besvaras i det följande. Först tänker jag beskriva, sedan analysera och kommentera skildringen av nationalsocialismen i boken.
Bokens innehåll förutsätter jag är bekant, därför ska jag inte gå in på det vidare i arbetets huvuddel.
Innehållsförteckning
1. Inledning: Några informationer om bokens innehåll och om författaren
2. Skildringen av nationalsocialismen i boken „En ö i havet“
2.1 Dialoger mellan Steffi och Nelli
2.2 Informationer från „yttervärlden“
2.3 Bilder som är förknippade med dåliga minnen
2.4 Andra människors åsikter om nationalsocialismen
2.5 Steffis tankar
3. Hur skildringen användas för att bygga upp spänning – ett exempel
4. Annika Thors skildringen av nationalsocialismen – karakteristiska kännetecken
4.1 Skildringen är individualiserad
4.2 Författarens arbete med kontraster
4.3 Läsarens identifikation med Steffi
5. Den individualiserade skildringen – en teknik för att få tag i unga läsare
6. Sammanfattning
Målsättning och tematiska områden
Arbetet syftar till att undersöka hur nationalsocialismen gestaltas i Annika Thors ungdomsroman "En ö i havet". Genom att analysera bokens berättarteknik och teman besvaras frågan om hur författaren förmedlar historisk information till en ung målgrupp utan att förlora den litterära spänningen.
- Analys av den individualiserade skildringen utifrån huvudpersonen Steffi.
- Betydelsen av kontraster för att belysa nazismens konsekvenser för judiska familjer.
- Användningen av personliga minnen och symboler (t.ex. porslinshunden) för att gestalta trauman.
- Undersökning av hur yttre händelser speglas i dialoger och brev.
- Utvärdering av boken som verktyg för historisk-politisk bildning hos ungdomar.
Auszug aus dem Buch
3. Hur skildringen användas för att bygga upp spänning – ett exempel
Steffis personligaste och värsta erfarenhet med nazisterna i Wien är att hennes hund Mimi blev skjuten av en NS-man. Informationen om den här traumatiserande händelsen får läsaren i flera delar därför att författaren berättar från Steffis perspektiv – och Steffi försöker i början att förtränga tankarna på händelsen.
Den första hänvisningen till en hund finns i ett brev som Steffi skriver till sina föräldrarna: „Här finns till och med en hund. Den är brun och vit.”
Läsaren vet emellertid att det är lögn, att det inte finns en hund hos tant Märta. Men man vet ännu inte varför Steffi skriver om en hund som inte existerar.
Senare hittar Steffi en brun och vit porslinshund hos tant Alma. Hon vill inte stjäla den, men av en plötslig impuls tar hon hunden med sig: „Hon vrider och vänder på hunden och klappar den varligt. - Mimi, viskar hon till porslinshunden. Du heter Mimi. - Steffi, hör hon tant Almas röst från dörröppningen. Blixtsnabbt, utan att tänka sig för, stoppar hon ner porslinshunden i klänningsfickan.”
Sammanfattning av kapitlen
1. Inledning: Några informationer om bokens innehåll och om författaren: Introducerar författaren Annika Thor och bokens handling, samt definierar syftet med uppsatsen.
2. Skildringen av nationalsocialismen i boken „En ö i havet“: Analyserar hur information om nazismen förmedlas genom dialoger, radio, brev, symboliska bilder och Steffis egna tankar.
3. Hur skildringen användas för att bygga upp spänning – ett exempel: Visar hur trauma och dolda minnen, specifikt gällande hunden Mimi, används som ett litterärt grepp för att bygga spänning.
4. Annika Thors skildringen av nationalsocialismen – karakteristiska kännetecken: Diskuterar författarens användning av individualisering, kontraster och läsaridentifikation.
5. Den individualiserade skildringen – en teknik för att få tag i unga läsare: Utvärderar hur den personliga berättarstilen gör historiska händelser begripliga för unga läsare.
6. Sammanfattning: Avrundar analysen genom att betona bokens bidrag till historisk förståelse och minnet av Förintelsen.
Nyckelord
Annika Thor, En ö i havet, nationalsocialism, judeförföljelse, Steffi, ungdomslitteratur, trauma, skildring, historia, Sverige, Wien, kontraster, identifikation, flyktingbarn, Förintelsen.
Vanliga frågor och svar
Vad handlar arbetet om?
Arbetet analyserar hur Annika Thor gestaltar nazismen och dess konsekvenser för judiska familjer i ungdomsromanen "En ö i havet".
Vilka är de centrala temana?
De centrala temana inkluderar flyktingödet, traumatisk separation från föräldrar, nazismens infiltrering av vardagslivet och svensk neutralitet under kriget.
Vad är det primära målet med uppsatsen?
Målet är att utreda hur författaren förmedlar historisk information genom skönlitterära grepp såsom subjektivt perspektiv och kontraster.
Vilken metod används?
Metoden är en litterär analys där fokus ligger på att undersöka berättarperspektiv, symbolanvändning och hur författaren väger in historiskt material i den fiktiva texten.
Vad behandlas i huvuddelen?
Huvuddelen fokuserar på hur nazismen skildras genom Steffis dialoger, brev från föräldrarna, minnen av traumatiska händelser samt hur kontraster används för att belysa social nedgång och kulturella skillnader.
Vilka nyckelord definierar arbetet?
De främsta nyckelorden är Annika Thor, nationalsocialism, ungdomslitteratur, trauma, flyktingbarn och historisk gestaltning.
Varför är hunden Mimi så viktig för spänningsuppbyggnaden?
Mimi representerar ett undertryckt trauma. Berättartekniskt skapar osäkerheten kring hundens öde en spänning som tvingar läsaren att engagera sig i Steffis bakgrund.
Hur använder författaren "yttervärlden" för att informera läsaren?
Författaren använder radionyheter och brev från föräldrarna som förmedlare för att bryta huvudpersonens isolering på ön och ge läsaren historisk kontext.
Vilken roll spelar kontrasterna i boken?
Kontrasterna mellan det tidigare rika livet i Wien och det enkla livet på ön, samt mellan karaktärer som tant Märta och mamman, tydliggör familjens sociala och emotionella förlust.
På vilket sätt bidrar boken till politisk bildning?
Genom att berätta om enskilda individer istället för att endast presentera abstrakta siffror, gör boken historiska brott greppbara och ökar empati och förståelse hos unga läsare.
- Quote paper
- Susanne Hasenstab (Author), 2008, Skildringen av nationalsocialismen i Annika Thors bok "En ö i havet", Munich, GRIN Verlag, https://www.grin.com/document/115096
