Syftet med föreliggande studie är att öka kunskapen om lärares arbete och utmaningar i sex- och samlevnadsundervisning i ämnet svenska som andraspråk (SVA). Studien syftar dessutom till att utforska hur lärare tolkar undervisningsuppdraget med anledning av revideringar i läroplanens inledande delar för gymnasieskolan hösten 2022. Frågeställningarna är följande: 1) Vilken erfarenhet har SVA-lärare av undervisning om sex- och samlevnad? 2) Hur motiverar och tolkar SVA-lärare relevansen av kunskapsområdet? 3) Vilka utmaningar kan SVA-lärare ställas inför i undervisning om sexualitet, samtycke och relationer? Studien baseras på en både kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning med 27 respondenter, vilken ligger till grund för sju kvalitativa fördjupningsintervjuer med behöriga och verksamma SVA-lärare. Resultatet visar att majoriteten av lärarna ser utmaningar med undervisningsuppdraget, grundade i bristande kompetens, osäkerhet inför möten med elevernas olika kulturella referensramar, den praktiska organisationen och otillräcklig uppdragsformulering. Studiedeltagarna anser att kunskapsområdet är relevant för ämnet SVA, men det till trots väger osäkerheten kring uppdraget tyngre. Detta har resulterat i att kunskapsområdet hitintills inte har intagit någon större del av undervisningen, och troligtvis inte heller kommer att göra det till hösten 2022 om inte förutsättningarna ändras.
Innehållsförteckning (Inhaltsverzeichnis)
- 1. Inledning
- 1.1. Syfte och frågeställningar
- 2. Bakgrund
- 2.1. Sexualundervisning - en historisk tillbakablick på hur och varför.
- 2.1.1. Sexualundervisningens uppkomst
- 2.1.2. Sexualundervisningen på 2000-talet
- 2.2. Sexualitet
- 2.3. Läroplanen för gymnasieskolan
- 2.3.1. Läroplanens övergripande syfte
- 2.3.2. Ändringar i läroplanens inledande delar
- 2.4. Svenska som andraspråk
- 2.5. Lärarens dubbla uppdrag.
- 2.6. Teoretiska utgångspunkter
- 2.6.1. Normkritisk pedagogik
- 2.6.2. Mångkulturellt och interkulturellt perspektiv
- 2.7. Forskningsöversikt
- 2.7.1. Forskning om kunskapsområdet
- 2.7.2. Sexualundervisning ur ett globalt perspektiv
- 3. Metod
- 3.1. Urval
- 3.1.1. Enkät
- 3.1.2. Intervju
- 3.2. Datainsamling, material och genomförande
- 3.2.1. Enkät
- 3.2.2. Intervju
- 3.3. Bearbetning av material och analysmetoder
- 3.3.1. Enkät
- 3.3.2. Intervju
- 3.4. Forskningsetiska aspekter
- 4. Resultat
- 4.1. Enkät
- 4.2. Intervju
- 4.2.1. Kompetens och erfarenhet
- 4.2.2. Sexualundervisningens relevans
- 4.2.3. Lärares utmaningar
- 4.3. Sammanfattning
- 5. Diskussion
- 5.1. Resultatdiskussion
- 5.1.1. Kompetens och erfarenhet
- 5.1.2. Ansvar och syfte med sex- och samlevnadsundervisning
- 5.1.3. Utmaningar
- 5.2. Metodologisk reflektion
- 5.3. Slutsatser och didaktiska implikationer
Mål och Teman (Zielsetzung und Themenschwerpunkte)
Syftet med studien är att öka förståelsen för SVA-lärares erfarenheter och utmaningar med undervisning om sexualitet, samtycke och relationer. Studien undersöker även hur lärare tolkar det reviderade undervisningsuppdraget i ljuset av läroplanens ändringar.
- SVA-lärares erfarenheter av undervisning om sex och samlevnad.
- Lärares tolkning och motivering av ämnets relevans.
- Utmaningar för SVA-lärare i undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer.
- Inverkan av läroplanens revidering på undervisningen.
- Bristande kompetens och osäkerhet kring ämnet.
Sammanfattning av Kapitlen (Zusammenfassung der Kapitel)
1. Inledning: Introduktionen presenterar en aktuell diskussion om sexualundervisning i Sverige, inkluderande den nya samtyckeslagen och behovet av en samtyckeskultur. Den lyfter fram Skolinspektionens granskning från 2018, som pekade på brister i sex- och samlevnadsundervisningen och behovet av kompetensutveckling för lärare. Introduktionen motiverar studien genom att belysa det begränsade forskningsarbetet inom SVA-kontexten, särskilt med hänsyn till mångfalden i SVA-klassrummet. Studien syftar till att undersöka huruvida lärare är förberedda på de nya kraven som införs hösten 2022.
2. Bakgrund: Detta kapitel ger en historisk översikt över sexualundervisningen i Sverige, dess utveckling och de olika perspektiv som påverkar den. Det diskuterar definitionen av sexualitet, läroplanens roll och dess revideringar, och belyser lärarens dubbla uppdrag i förhållande till ämnet. Teoretiska utgångspunkter som normkritisk pedagogik och ett mångkulturellt perspektiv presenteras, liksom en översikt över relevant forskning och globala perspektiv på sexualundervisning. Kapitlet lägger grunden för en förståelse av den komplexa kontexten där studien är situerad.
3. Metod: Kapitlet beskriver den metod som används i studien, nämligen en blandad metod med både kvantitativa och kvalitativa datainsamlingsmetoder. Det beskriver urvalet av respondenter (27 lärare som besvarade en enkät, följt av sju fördjupningsintervjuer). Detaljerad information om enkäten och intervjuerna, datainsamlingsförfarandet, analysmetoderna och etiska överväganden presenteras. Kapitlet säkerställer transparens och möjliggör en kritisk granskning av studiens metodik.
4. Resultat: Detta kapitel presenterar resultaten från både enkäten och intervjuerna. Det sammanfattar lärarnas erfarenheter av undervisning om sex och samlevnad, hur de motiverar ämnets relevans och vilka utmaningar de upplever. Resultaten presenteras strukturerat och ger en tydlig bild av lärarnas perspektiv på ämnet. Detaljerad information om lärarnas kompetens, erfarenheter, tolkningar av ämnets relevans och de utmaningar de står inför presenteras.
5. Diskussion: Diskussionen analyserar resultaten djupgående och relaterar dem till den befintliga forskningen och den teoretiska ramen. Det reflekterar över studiens metodologiska styrkor och svagheter. Kapitlet diskuterar implikationer för undervisningen och ger rekommendationer för framtida forskning och utveckling inom området.
Nyckelord (Schlüsselwörter)
Sexualitet, samtycke, relationer, svenska som andraspråk, SVA, lärare, gymnasieskola, läroplan, undervisning, utmaningar, kompetens, mångfald, kultur, interkulturellt perspektiv, normkritik.
Vanliga frågor om texten: Erfarenheter och utmaningar med undervisning om sexualitet, samtycke och relationer i svenska som andraspråk (SVA)
Vad handlar texten om?
Texten är en omfattande språklig förhandsvisning av en studie som undersöker svenska som andraspråk-lärares (SVA-lärare) erfarenheter och utmaningar med att undervisa om sexualitet, samtycke och relationer. Studien undersöker även hur lärare tolkar det reviderade undervisningsuppdraget i ljuset av läroplanens ändringar. Den inkluderar en innehållsförteckning, mål och teman, kapitelsummeringar och nyckelord.
Vilka är studiens huvudmål?
Syftet med studien är att öka förståelsen för SVA-lärares erfarenheter och utmaningar med undervisning om sexualitet, samtycke och relationer. Studien undersöker specifikt:
- SVA-lärares erfarenheter av undervisning om sex och samlevnad.
- Lärares tolkning och motivering av ämnets relevans.
- Utmaningar för SVA-lärare i undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer.
- Inverkan av läroplanens revidering på undervisningen.
- Bristande kompetens och osäkerhet kring ämnet.
Vilka metoder användes i studien?
Studien använde en blandad metod med både kvantitativa och kvalitativa datainsamlingsmetoder. Data samlades in genom enkäter (27 lärare) och fördjupande intervjuer (7 lärare). Resultaten analyserades för att ge en tydlig bild av lärarnas perspektiv på ämnet.
Vad är bakgrunden till studien?
Bakgrunden inkluderar en historisk översikt över sexualundervisningen i Sverige, diskussioner om definitionen av sexualitet, läroplanens roll och revideringar, och lärarens dubbla uppdrag. Teoretiska utgångspunkter som normkritisk pedagogik och ett mångkulturellt perspektiv presenteras, liksom en översikt över relevant forskning och globala perspektiv på sexualundervisning. Studien tar också hänsyn till den nya samtyckeslagen och behovet av en samtyckeskultur, samt Skolinspektionens granskning från 2018 som pekade på brister i sex- och samlevnadsundervisningen.
Vilka är de viktigaste resultaten?
Resultaten presenterar lärarnas erfarenheter av undervisning om sex och samlevnad, deras motiveringar för ämnets relevans och de utmaningar de upplever. Detaljerad information om lärarnas kompetens, erfarenheter, tolkningar av ämnets relevans och de utmaningar de står inför presenteras. Resultaten kommer både från enkäter och intervjuer.
Vad diskuteras i texten?
Diskussionen analyserar resultaten djupgående och relaterar dem till befintlig forskning och den teoretiska ramen. Den reflekterar över studiens metodologiska styrkor och svagheter. Kapitlet diskuterar implikationer för undervisningen och ger rekommendationer för framtida forskning och utveckling inom området.
Vilka är nyckelorden i texten?
Nyckelord inkluderar: Sexualitet, samtycke, relationer, svenska som andraspråk, SVA, lärare, gymnasieskola, läroplan, undervisning, utmaningar, kompetens, mångfald, kultur, interkulturellt perspektiv, normkritik.
Hur är texten strukturerad?
Texten är strukturerad med en innehållsförteckning, en beskrivning av mål och teman, kapitelsummeringar och nyckelord. Detta ger en tydlig överblick över studiens innehåll och syfte.
- Arbeit zitieren
- Tanja Wredberg (Autor:in), 2022, En undersökning av lärares attityder till undervisning om sexualitet, samtycke och relationer i svenska som andraspråk, München, GRIN Verlag, https://www.grin.com/document/1249497
