Vita protestanter, brinnande kors. Ku Klux Klan, pan-protestantism och myten om Amerika

Innehåll

Abstract

INLEDNING
Syfte och frågeställning
Material och avgränsning
Metod
Teoretiska utgångspunkter
Tidigare forskning

1. “For Protestantism and Progress”: Klanen och 1920-talets Amerika

2. “The Greater Nordic Europe”: Klanen och myten om Amerika
Historiesyn och rasmystik
Patriotism
Den nationella myten och Klankraft
Sa mmanfattning

3. “Protestantism is the Hope of the World”: Klanens pan-protestantism
K lanen och Bibeln
K lanen, Jesus och Gud
Förena nationens alla protestanter
Antikatolicism, antisemitism och konspirationsteorier
Sa mmanfattning

4. “The Crusade for Americanism”: Klanen och religiös patriotism
K ä r lek till nation och Gud
Ritualer och symbolik
Sa mmanfattning

5. “For God, Homes, and Country”: Avslutande diskussion

Litteraturförteckning

Bilaga 1: Att definiera Ku Klux Klan

Bilaga 2: The Ku Klux Kreed

Bilaga 3: KKK i bild

Abstract

The aim of this thesis is to analyse how and to what extent Ku Klux Klan constructed a pan- Protestant interpretation of Christianity based on its “myth of America” (Americanism) during the years 1915–30. Using hermeneutic content analysis and a theoretical approach based on Gramscian “cultural hegemony” and historian of religions Bruce Lincoln’s theory of myth, I examine the construction through three analytical themes: the Klan and the myth of America, the Klan’s pan-Protestantism, the Klan and religious patriotism. The Ku Klux Klan of the 1920s advocated a theological position where race and religious confession are intimately entwined, and its members hence believed that the white race is God’s chosen people and Unites States a God-ordained nation. Opposing the idea of multiculturalism, Klan members stressed the notion of America as a nation imagined to be threatened by Jews, Catholics, and blacks. Therefore, every white Protestant American had to unite in order to combat these alleged national and racial menaces. This worldview was permeated by aspects of love. It was mostly because of love to God, race and nation – not primarily due to hate – the Klan constructed its interpretation of Protestant Christianity. The Ku Klux Klan of the 1920s truly imagined themselves as guard- ians, or Knights, of an endangered culture.

Keywords: America; 1920s; race; pan-Protestantism; radical nationalism; patriotism; Ku Klux Klan.

FRAMSIDA. Klanrekryt svär det “Osynliga Imperiets” trohetsed framför amerikanska flaggan och det brinnande korset, omkring år 1920. Bild från Simmons, The Klan Unmasked (1923).

Inledning

Måndagen den 8 februari 1915 är en milstolpe i amerikansk filmhistoria. På Clune’s Audito- rium i centrala Los Angeles premiärvisades David Wark Griffiths (1875–1948) stumfilm The Birth of a Nation, en tre timmar lång filmatisering av författare, politiker och baptistpastor Thomas Dixons (1864–1946) Ku Klux Klanromaner.¹ Filmen består av två delar. I den första berättas om kärleken som växer fram mellan barnen i nordstatsfamiljen Stoneman respektive sydstatsfamiljen Cameron och hur de måste skiljas från varandra vid det amerikanska inbör- deskrigets (1861–65) början. Efter att president Abraham Lincoln blivit avrättad övergår filmen till dess andra del, som äger rum strax efter inbördeskrigets slut. Däri berättas hur befriade svarta slavar terroriserar söderns vita befolkning och tvingar dem till undergivenhet.² När hopp- lösheten är som mest påträngande rider lakansvepta vita riddare in i handlingen likt nobla hjäl- tar som vore de hämtade ur sir Walter Scotts nationalromantiska romaner Ivanhoe och The Lady of the Lake och räddar den vita befolkningen från den barbariska och djuriska “negroida” horden. Filmen avslutas med ett dubbelt giftermål mellan Ben Cameron, familjens äldste son som i filmen inrättar Ku Klux Klan, och Elsie Stoneman samt mellan Phil Stoneman och Mar- garet Cameron samtidigt som en Kristusgestalt tonar fram.³ Det är en glorifierad och heroiserad framställning av Ku Klux Klans “första era” (1867–72) där Klanen görs representant för ett förenat Amerika och den vita rasens överlevnad. Budskapet, som bland annat recensenten i den Mississippibaserade dagstidningen The Hattiesburg News bekände sig till, är att Ku Klux Klan vid tiden var “the South’s only hope of salvation”.⁴

T he Birth of a Nation blev en succé och ett nationellt fenomen. När de första ljudfilmerna lanserades 1927 hade den sålt 50 miljoner biljetter, av vilka merparten besökte en biograf för första gången, och setts av omkring 100 miljoner personer.⁵ Recensionerna var övervägande goda, företrädelsevis men inte uteslutande i sydstaterna. Filmen beskrevs som “wonderful”, “magnificent” och “authentic” samt som “a production of great merit”, “greatest of films” och att den förefaller “deepen the inborn love of Americans for their country”.⁶

Några månader efter filmens premiär – på Thanksgivingnatten – befann sig tidi- gare metodistpastor William Joseph Simmons (1880–1945) på Stone Mountain, ett några hundra meter högt isolerat granitberg strax utanför Atlanta, tillsammans med knappt tjugo män från diverse brödraskap, varav två varit medlemmar i den ursprungliga Klanen.⁷ Med en ame- rikansk flagga vajande i vinden bredvid sig och en Bibel med Romarbrevets tolfte kapitel upp- slaget antände Simmons ett fotogendränkt kors. Gruppen ämnade återuppväcka det “Osynliga Imperiet” (Invisible Empire).⁸ Epitetet var Ku Klux Klans interna benämning på sin föreställda kulturella gemenskap och beskrevs senare i dess handlingar ur materialistisk och andlig förstå- else. Den materialistiska sidan av begreppet anspelar på “the universal geographical jurisdic- tion of this Order and it shall embrace the whole world”. Den andliga sidan av begreppet refererar i sin tur till “all the secrets and secret knowledge and information, secret work and working and things of this Order, and to all that has been, to all that now is and to all that is to be, the past, the present and the future”.⁹

Händelserna på Stone Mountain 1915 markerade början på Ku Klux Klans “andra era”. Från att ha varit ett brödraskap som enbart prisade Americanism – ett begrepp i det här arbetet omnämnt som “myten om Amerika” (se diskussion nedan) – i termer av den vita rasens överhöghet adderade Ku Klux Klan nya mål för sin verksamhet efter första världskrigets slut 1918. Till en början prisades och beskyddades endast den av Klanen självdefinierade norm för vad som sades karakterisera en “sann” amerikan (vit, manlig, protestantisk, patriotisk) från de hot befriade svarta slavar påstods utgöra, en norm Klanen sade sig förkroppsliga. Med tiden utvidgades dessa hot till att omfatta flera religiösa, politiska och etniska aktörer och fenomen: arbetarrörelsen, judar, katoliker, immigranter, muslimer och asiater.¹⁰ Därtill skulle Klanen operera över hela den amerikanska nationen, inte bara i sydstaterna.¹¹

Klanens exkluderingspraktiker var ett led i kärleken till nationen och sålunda en grundläggande komponent i dess nationella identitetsskapande. Det kärleksbaserade nationella identitetsskapandet bedrevs huvudsakligen av kristna argument på vad jag kallar “pan-prote- stantisk” grund, ambitionen att förena Amerikas alla protestantiska förgreningar. Att ha Kla- nens nationella identitetsskapande som utgångspunkt för att förstå dess kristendomstolkning kan besvara frågor som rör sambandet mellan ras, religion och radikalnationalism – samt på vilka sätt kärlek och inte hat var rörelsens centrala affektiva drivkraft.

Arbetets disposition är följande. I resterande del av det här kapitlet börjar jag med att presentera syfte och frågeställning. Det följs av en förklaring av val av material och avgränsning, metod och teoretiska utgångspunkter. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om tidi- gare forskning där jag ger en bild av vilka luckor det här arbetet avser att fylla ut i den redan omfattande forskningen om Ku Klux Klan. Jag kommer inte att gå in i knepiga terminologiska diskussioner om hur Klanen kan definieras. Läsare som är intresserade av sådana utläggningar hänvisas till Bilaga 1. I det här skedet är det tillräckligt att säga att jag förstår Ku Klux Klan som en radikalnationalistisk pan-protestantisk rörelse.

Kapitel 1 är en historisk bakgrund till studien där jag ger en bild av hur Klanen förhöll sig till sin socio-kulturella kontext. Kapitel 2 behandlar Ku Klux Klans myt om Ame- rika med utgångspunkt i dess historiesyn, rasmystik och patriotism. Kapitel 3 analyserar Ku Klux Klans pan-protestantism där fokus läggs på vilka exegetiska och kristendomshistoriska aspekter som tillämpades. Kapitel 4 undersöker vilken roll Klanens syn på den amerikanska nationen spelade i konstruktionen av dess kristendomstolkning och behandlar sambandet mel- lan dess myt om Amerika och pan-protestantism. Kapitel 5 innehåller arbetets avslutande dis- kussion.

Syfte och frågeställning

Syftet med det här arbetet är att analysera hur och i vad grad Ku Klux Klan konstruerade en pan-protestantisk kristendomstolkning baserad på dess myt om Amerika åren 1915–30. Med syftet har jag en ambition att bidra till forskningsfält som rör relationen mellan ras, religion och nationellt identitetsskapande. Arbetets huvudfråga är:

- Hur och i vad grad konstruerade Ku Klux Klan en pan-protestantisk kristendomstolk- ning baserad på dess myt om Amerika åren 1915–30?

Med denna huvudfråga som utgångspunkt har jag brutit ned den till tre delfrågor. Dessa till- lämpas för att framhäva syftet med den här studien. De tre delfrågorna är:

- Hur använde sig Ku Klux Klan av rasbegreppet i sin pan-protestantiska kristendom- stolkning i relation till synen på nationell identitet?
- Vilka bibliska passager och berättelser användes av Ku Klux Klan för att underbygga en pan-protestantisk kristendomstolkning?
- I vilken utsträckning var Ku Klux Klans pan-protestantiska kristendomstolkning, till- sammans med dess nationella identitetsskapande, ett uttryck för kärlek och inte hat?

Material och avgränsning

Undersökningsperioden avgränsas till Ku Klux Klan perioden 1915–30 med fokus på dess pik åren 1923–24. Avgränsningen täcker inte hela det “Osynliga Imperiets” andra inkarnation, vil- ken fortsatte en bit in på 1930-talet. Inte heller inkluderas individer, rörelser och förlag som intog en positiv hållning gentemot Klanen. Att jag valt att studera Ku Klux Klan under en femtonårsperiod har att göra med två aspekter. Den första är den omfattande mängden empi- riskt material som tillkommer vid studier av Ku Klux Klan som nationell rörelse; den andra är historiografisk. Ku Klux Klan pikade, både i medlemstal och samhälleligt inflytande, vid mit- ten av 1920-talet och hade praktiskt taget försvunnit 1930. Avgränsningen öppnar för att mer detaljerat studera Klanen som en radikalnationalistisk pan-protestantisk rörelse från dess tämligen tröga start under William Joseph Simmons ledning till dess lika drastiska uppgång och fall under 1920-talet.

Det empiriska källmaterialet omfattar tidskrifter, böcker och pamfletter författade av Ku Klux Klans ledare, ideologer och övriga medlemmar. Böcker och pamfletter författade av några av dess företrädare, företrädelsevis men inte uteslutande William Joseph Simmons och dennes efterträdare, tandläkare Hiram Wesley Evans (1881–1966), och tidskrifter med nat- ionell räckvidd behandlas i störst utsträckning. Januari 1923 förordade det “Osynliga Imperi- ets” styrande organ, “Imperial Kloncilium”, att en officiell Klanskrift skulle inrättas. Resultatet var den knappt tio sidor långa veckotidningen Imperial Night-Hawk.¹² Tidningen existerade i samma veva som Klanens medlemstal pikade, från 1923 till 1924. Det är okänt hur stor sprid- ning Imperial Night-Hawk hade under 1923, men i november 1924 hävdade dess redaktörer att 36 591 exemplar trycktes varje vecka med prenumeranter i alla 48 kontinentala stater.¹³ Kou- rier Magazine (1924–36) ersatte Night-Hawk i december 1924 och kom i övergången att bli en månadstidning. Ämnena som genomgående behandlas i handlingarna omfattar allt mellan patriotism och behovet av ett reformerat skolsystemet till “negerkriminalitet”, amerikansk sam- tidshistoria och andlighet, katolska kyrkans föreställda “ockupation” av västvärlden och vad som presenteras som Klanmedlemmars och Klansympatisörers politiska framgångar. Vad som sammanför alla ämnen är tron på Förenta staterna som en av Gud given homogen, vit, prote- stantisk nation.

Juli 1923 sammanträdde Ku Klux Klans “Grand Dragons”, benämningen på dess regionala ledare, i Asheville, North Carolina. Sammanträdet markerade ledarnas första års- möte. September året därpå möttes de i Kansas City, Missouri. Sammanställningarna av dessa två årsmöten publicerades vardera år som separata antologier, där varje föredrag utgör ett eget kapitel. Årsmötena är av historiskt intresse då de kompletterar vad som skrevs i Klanpublikat- ioner med nationell räckvidd. Att inkludera årsmötena i källmaterialet gör det inte bara möjligt för mig att få en bild av hur individuella “Grand Dragons” – som hade större inflytande inom sin egen Klanregion (“Realm”) än på nationell nivå – förstod och laborerade med konstrukt- ionen av en pan-protestantisk kristendomstolkning. Det öppnar också för att få djupare insikt i hur ämnet diskuterades inom Ku Klux Klan.

Till materialet hör också några av Klanens regionala dagstidningar. Av de jag kommit över läggs störst fokus på den Indianabaserade Fiery Cross, av vilken jag haft åtkomst till 104 nummer mellan 8 december 1922 och 20 februari 1925. Fiery Cross lämpar sig som regionalt fokus eftersom Indiana förblev ett av det “Osynliga Imperiets” starkaste fästen under hela 1920-talet samt att den tillsammans med bland andra Imperial Night-Hawk och Kourier Magazine dokumenterade Ku Klux Klans aktioner.¹⁴ Som med Imperial Night-Hawk är det svårt att avgöra Fiery Cross spridning. Mars 1923 ansåg sig redaktionen något överbelastad till följd av att tidningen sades tryckas i drygt 100 000 exemplar.¹⁵ Att studera hur ett av Ku Klux Klans starkare fästen såg på sin pan-protestantiska kristendom på regional nivå kan därför kom- plettera vad som skrevs och diskuterades på nationell nivå.

Jag har under arbetets gång inte haft möjlighet att besöka amerikanska arkiv. En konsekvens är att jag varit tvungen att förlita mig på digitaliserat material. Det har inte hämmat materialinsamlingen nämnvärt, även om jag givetvis inte fått tillgång till visst material av po- tentiellt stor betydelse. Amerikanska universitetsbibliotek och diverse forskningsprojekt har i dagsläget digitaliserat flera nummer – ibland hela volymer – av Klanens nationella och region- ala tidskrifter, däribland Imperial Night-Hawk / Kourier Magazine och Fiery Cross, antologier samt böcker och pamfletter författade av olika personer inom Klanens nationella ledning. Jag har valt att behålla direkta citat oöversatta, dels för att undvika felaktiga översättningar, dels för att jag utgår ifrån att läsaren behärskar engelska.

Metod

Arbetet använder sig av en hermeneutisk innehållsanalytisk metod, en kombination av herme- neutik och innehållsanalys. Jag tillämpar innehållsanalys som metod då den erbjuder struktur vilket gör det möjligt för forskaren att hålla sig nära materialet och att systematiskt behandla stora mängder relativt ostrukturerad information genom dess historiska och kulturella bak- grund.¹⁶ Efter en närläsning av materialet har det kontextualiserats. Myten om Amerika (Ame- ricanism), såsom den formulerades av Ku Klux Klan, förstås utifrån dess rasbaserade historie- skrivning med bakgrund i sydstaternas fall i inbördeskriget och slaveriets upphörande. I Kla- nens pan-protestantiska kristendomstolkning ges dess gudsförtröstan och ambition att förena alla nationens protestanter central betydelse.

Efter att materialet har kontextualiserats delas det upp i fyra tematiska kapitel som följs av ett femte kapitel som innehåller arbetets avslutande diskussion. Kapitel 1 är en historisk bakgrund till efterföljande analyskapitel med avsikt att förstå Ku Klux Klan utifrån dess socio-kulturella kontext. Kapitel 2 behandlar Klanens myt om Amerika utifrån dess histo- riesyn, rasmystik och patriotism. Temat är viktigt för att förstå Klanens historiska syn på Ame- rika och den rasmystik som växte fram därur vilken propagerade för en patriotism exklusivt tillägnad de av vit ras. Kapitel 3 analyserar Ku Klux Klans pan-protestantism där fokus läggs på vilka teologiska aspekter som tillämpades, exempelvis synen på Jesus, bibelexegetik och påstådd gudomligt sanktionerad rashierarki. Kapitel 4 slutligen rör sambandet mellan Ku Klux Klans myt om Amerika och dess pan-protestantiska kristendom där jag undersöker vilken roll Klanens syn på den amerikanska nationen spelade i konstruktionen av dess kristendomstolk- ning.

Kärnan i arbetets metodiska process blir att i respektive kapitel urskilja hur och i vad grad Ku Klux Klan använde sig av myten om Amerika för att konstruera en pan-protestan- tisk kristendomstolkning. Ett sådant utförande kräver analyser av texternas manifesta och la- tenta innehåll.¹⁷ Texternas latenta innehåll är av särskild betydelse för att kunna identifiera faktorer som vid tiden ansågs förgivettagna och därmed inte behövde förklaras. Texternas kon- text är central för ett sådant åtagande varmed jag använder mig av relevant sekundärlitteratur. Materialet placeras i en bred historisk, social och kulturell kontext som uppdagar hur och i vad grad Ku Klux Klan konstruerade en pan-protestantisk kristendomstolkning baserad på myten om Amerika. Av den anledningen öppnar innehållsanalys för att se vilken roll historiska och samtida händelseförlopp har för texternas utformning och utveckling.

En utmaning med innehållsanalys är att den bygger på tolkningar. Av den anled- ningen är innehållsanalys också en form av hermeneutik; hermeneutik förstås häri både som en metod och en tolkningsfilosofi.¹⁸ Jag har adderat hermeneutik som ett prefix till innehållsanalys eftersom min analys är del av vad som kallas “den hermeneutiska cirkeln”. Enligt en version – av många – av den hermeneutiska cirkeln rör sig forskaren mellan texten och dess kontext.¹⁹

Av den anledningen består cirkeln av två moment: förståelse och förklaring. Under forsknings- processen försöker jag nå en förståelse av materialet vilket sedan blir en förklaring av det som resulterar i ökad förståelse i en oupphörlig och kontinuerlig tolkningscykel.²⁰ En hermeneutisk innehållsanalys är av den anledningen central för det här arbetet då den möjliggör att 1) syste- matiskt hantera och sammanställa stora mängder av relativt ostrukturerad information genom dess kontext, 2) undersöka texternas manifesta och latenta innehåll och 3) förena hur, i det här fallet, Ku Klux Klan under 1920-talet konstruerade en pan-protestantisk kristendomstolkning baserad på dess myt om Amerika som del av en hermeneutisk cirkel.

Teoretiska utgångspunkter

Arbetets övergripande syfte att fokusera på Ku Klux Klans pan-protestantiska kristendomstolk- ning baserad på dess myt om Amerika sätts in i en teoretisk ram som bygger på den italienske marxistiske filosofen Antonio Gramscis (1891–1937) teori om “kulturell hegemoni” och relig- ionshistoriker Bruce Lincolns teoretisering av mytbegreppet.

Gramscis teori om kulturell hegemoni förklarar hur den styrande klassen via kul- turen etablerar sin världsbild som den sanna och naturliga. Den innebär att en styrande kraft leder sina allierade samtidigt som den härskar över sina motståndare.²¹ Det kan konkretiseras med hjälp av Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori, som bygger vidare på Gramscis tankar, där hegemoni ses som en diskurs överordnad andra varmed termen blir ett nyckelbe- grepp för att förstå varje diskursiv enhet som existerar i ett konkret socialt sammanhang.²² En av styrkorna med teorin om den kulturella hegemonin är kopplingen till ordet “kulturkamp”. Gramsci likställde kultur med ordet “civilisation”.²³ Idéhistoriker Johan Sundeen föreslår att ordet kultur kan användas som ett “totalitetsbegrepp”, en förståelse som innebär att kulturkam- pen handlar om en strid om hela kulturens inriktning som följdriktigt griper in i områden som filosofi, vetenskap, politik, litteratur, konst och teologi.²⁴ Ur ett gramscianskt perspektiv hand- lar kulturkampen i Ku Klux Klansammanhang om att bevara och försvara vad de ansåg vara en hegemonisk, vit, patriotisk och protestantisk norm för vad som utgör “sanna” amerikaner från föreställda destruktiva, besudlande och degenerativa hot, i synnerhet katoliker, judar och svarta. Begreppet kulturkamp öppnar för att undersöka Klanens strävan efter att upprätthålla den kulturella hegemoni de ansåg sig tillhöra och hur den propagerade för en rasbaserad pan- protestantisk kristendomstolkning som vore den naturlig och sann.

Arbetets gramscianskt inspirerade syn på kulturkamp kompletteras med Bruce Lincolns teoretisering och definition av mytbegreppet. Han tar utgångspunkt i Marcel Mauss och Émile Durkheims förståelse av myt som taxonomi i narrativ form.²⁵ Lincoln anser ett så- dant angreppssätt otillräckligt varmed han bygger vidare på Durkheims funktionalistiska ut- gångspunkt och landar i att myt inte bara är taxonomi utan ideologi i narrativ form.²⁶ Ett sådant angreppssätt förklarar varför jag benämner Ku Klux Klans begrepp Americanism som “myten om Amerika”. Begreppet är baserat på en myt i så mån att det handlar om en ideologisk drift att återgå till ett Amerika som aldrig har existerat – en enligt Klanen av Gud given rasren, vit, protestantisk nation, uttryckt i narrativ form.

Tidigare forskning

Arbetet drar nytta av tidigare forskning om 1920-talets Ku Klux Klan. Viktiga arbeten av bland andra Linda Gordon, Felix Harcourt, Wyn Craig Wade och David Chalmers visar att Klanen inte saknade inflytande i det amerikanska samhället under decenniet samtidigt som rörelsen förblev ambivalent till detsamma.²⁷ Studierna är särskilt viktiga för att förstå Ku Klux Klan som å ena sidan en i flera avseenden socialt, politiskt, kulturellt och religiöst radikal rörelse och å andra sidan som en ingjuten del i ett samtida amerikanskt “mainstream”. Vad de inte visar mer än i förbigående är på vilka sätt Klanens åsikter underbyggdes teologiskt, som vore teologin en biprodukt av dess radikala nationalism och kulturpolitiska aktioner.

Forskning om Ku Klux Klan som en i grunden religiös rörelse är än så länge blygsam. Undantagen är Kelly Bakers Gospel According to the Klan (2011), som bör ses som standardverket på ämnet, och Juan Sánchez Religion and the Ku Klux Klan (2016). Baker un- dersöker Klanens teologi åren 1915–30 och landar i att det “Osynliga Imperiet” i grunden äm- nade beskydda och celebrera protestantismen i egenskap av religiös rörelse, därmed inte i hu- vudsak en social och/eller kulturell rörelse blott ämnad att försvara den amerikanska nationen.²⁸ Sánchez bygger vidare på Bakers studie genom att fokusera på bibliska referenser i Klanens litteratur och sånger över ett större tidsspann – från 1920 till 2014 – och landar i att Ku Klux Klan använde sig av religion som ett medel för att erhålla legitimitet och erkännande från den resterande amerikanska befolkningen.²⁹ Studierna erbjuder ny viktig kunskap inom fälten re- ligion och politik, religionshistoria, kyrkohistoria och närliggande ämnen men brister i några viktiga avseenden, av vilka två behöver nämnas här medan resterande behandlas i analys- kapitlen.

För det första kategoriserar Baker Ku Klux Klan som en rörelse baserad på hat (hate movement).³⁰ Det är en vanlig klassificeringsteknik vid studier av radikala (religiösa) nationalistiska grupper genom vilken forskaren kan visa sitt personliga avståndstagande från studieobjektet. Risken med ett sådant tillvägagångssätt är att forskaren (i det här fallet Baker) misslyckas med att identifiera radikala nationalisters centrala drivkraft, kärlek. “Hat” bidrar givetvis också till sådana rörelsers ideologiska affekt, men mer som en bieffekt till kärleken. Det är av kärlek – inte hat – rörelser likt Ku Klux Klan försöker försvara nationen från före- ställda “andra”, i det här fallet svarta, judar, katoliker. Nationen blir ett feminiserat kärleksob- jekt, likt en svartsjuka som uttrycks som djup obesvarad kärlek till den älskade (nationen) och ett lika djupt hat mot de kollektivt hotande “andra”, som för tillfället påstås ha nationen i sin ägo. Nationen måste räddas, hennes sår helas, hennes kropp renas och ursprungliga skönhet återställas. Först då kan nationen besvara den radikala nationalistens kärlek och livet återgå till att vara som i “fornstora dagar” när det inte fanns några svarta, judar eller katoliker på ameri- kansk mark.³¹

För det andra hävdar Sánchez att Klanen “manipulated religion for its benefit – both for money and political power”.³² Sådan utgångspunkt får en att tro att Ku Klux Klan inte var “riktiga” kristna utan mer av myglande heretiker som företrädde en “falsk” religion. En sådan distinktion underminerar Ku Klux Klans religion till att inte vara “riktig” religion och visar sig problematisk av flera anledningar. För det första förbises Klanmedlemmars religiösa sympatier. Om de inte är autentiska i termer av religiositet innebär det att deras motiv inte är påverkade av religion överhuvudtaget. För det andra kan synen på Ku Klux Klan som företrä- dare för en falsk religion utmynna i antaganden att religion inte hör samman med rörelser och individer som kan uppfattas som motbjudande, vanhedrande och farliga. Religion är som bäst ett tvetydigt fenomen vilket innebär att det kan associeras med både “goda” och “onda” rörel- ser. Det bestrider antagandet att religion – i det här fallet, kristendom – inte kan associeras med Ku Klux Klan eller andra liknande radikalnationalistiska rörelser. Att hävda att Klanen propa- gerade för en så kallad falskhetsreligion implicerar att vad Klanmedlemmar skrev och sade om sina religiösa bakgrunder blir oärliga och mindre trovärdiga än andras. Att negligera religiös tillhörighet är att ignorera en lika avgörande självidentifikationskomponent som förklaring till Ku Klux Klans agenda och dragningskraft.

Föreliggande arbete avser bidra med ökad förståelse om 1920-talets Ku Klux Klans pan-protestantiska kristendomstolkning, hur den hörde samman med ett radikalnational- istiskt identitetsskapande och föreställd rastillhörighet. Vad som särskiljer det här arbetet från tidigare studier är betoningen på att Klanen drevs av kärlek, inte hat. Därigenom hoppas jag kunna gräva djupare i det “Osynliga Imperiets” teologiska och radikalnationalistiska logiker. Att förstå aktörer man misstycker förutsätter att sätta sig in i hur de själva tänker.

1 “For Protestantism and Progress”: Klanen och 1920-talets Amerika

Thank God we have in America perhaps the largest percentage of any country in the world of the pure, unadulterated Anglo-Saxon stock; certainly the great- est of any nation in the Nordic breed.

– ELLISON DURANT SMITH (1924)¹

Innan jag går in på analysen av Ku Klux Klan radikalnationalistiska pan-protestantism erbjuder jag i det här kapitlet en översikt av Klanens framväxt, utveckling och koppling till det samtida amerikanska samhället samt av några av dess företrädare.

1920-talets Ku Klux Klan var den andra av Klanens “fem vågor” och har av so- ciolog Kathleen Blee kallats för “the prototypical movement of white supremacism in the Uni- ted States”.² Klanens första inkarnation var en produkt av konfederationens förlust i inbördes- kriget, en benämning på de sju delstater (South Carolina, Mississippi, Florida, Alabama, Ge- orgia, Louisiana, Texas) som i ljuset av slaveriets successiva upphörande i nordstaterna bröt sig ur unionen. Konfederationen såg sin födelse i början av februari 1861 när delegater från utbrytarstaterna – samtliga belägna i den djupaste Södern – möttes i Montgomery, Alabama. Efter en månads förhandlingar antogs en gemensam konstitution som markerade inrättandet av Amerikas konfedererade stater (Confederate States of America). Den alternativa konstitutionen skyddade de vitas rättigheter att äga slavar varmed den skapade en stat där slaveriet som in- stitution hamnade i fokus.³

Ku Klux Klan grundades något år efter konfederationens förlust. Vid ett sam- manträde i Nashville, Tennessee, 1867 valdes kavallerigeneral Nathan Forrest (1821–77) till Klanens överhuvud. Med ett språkbruk hämtat från samtidens ordenssällskap erhöll Forrest titeln “Imperial Wizard”, stormästare. Regionala stormästare bar titeln “Grand Dragons”.⁴ Ge- nom våld försökte informellt organiserade vita sydstatsgrupper under namnet Ku Klux Klan bekämpa befriade svarta slavar och nordstatsmän som anlänt för att nedmontera slaveriets ras- politik. Klanen upplöstes i början av 1870-talet till följd av en federal utredning.⁵

När William Joseph Simmons återupprättade Ku Klux Klan 1915 var det ett re- sultat av främst tre aspekter. För det första var Simmons djupt intresserad av hemliga brödra- skap likt Frimurarorden, dess mystik, symbolik och ritualer. Hans intresse har kallats “ad- dictive”, vilket delvis visas i hans medlemskap i ett flertal kyrkor och femton olika brödraskap.⁶ Till det bidrog två händelser under 1915 – lanseringen av The Birth of a Nation och lynchningen av den judiske affärsmannen Leo Frank, som felaktigt anklagats för övergrepp och mord. In- spirerad av filmen och Franklynchningen bestämde sig Simmons för att inrätta ett eget brödra- skap. Han läste på om den första Klanen (som hans far hade tjänat i som officer), införskaffade en kopia av dess föreskrifter och använde dem tillsammans med frimurarriter som grund för utformandet av vad som skulle bli den reinkarnerade Klanens ritualsystem.⁷ Enligt Simmons pågick denna process i fjorton år och han hävdade att åtagandet att återupprätta Ku Klux Klan hade uppdagats för honom i en mystisk vision 1901.⁸

Simmons mysticism och ritualutformning återspeglas bland annat i Ku Klux Klans organisatoriska struktur som liknade de hemliga brödraskap många Klanmedlemmar och Klansympatisörer deltog i under 1920-talet. Likt andra brödraskap använde sig Klanen av en brödraskapsmetaforik där medlemmarna lovade förbinda sig med varandra som i en familj. Klanens ritualer – dess hemliga ceremonier, passageriter och skrifter – var ämnade att fram- kalla känslosamma uttryck och vidare binda samman Klanmedlemmarna med varandra och till det kollektiva Klaniska brödraskapet.⁹ Annat av Simmons mysticism och ritualutformning som praktiserades av Ku Klux Klan är vad som ofta är mest förknippat med rörelsen, det brinnande korset. Brinnande kors förekom aldrig inom 1800-talets Klan. De var produkter av Thomas Dixons exotiska fantasi, vars fiktiva Klanmedlemmar kände sådan stolthet över sin skotska börd att de återuppväckte användandet av brinnande kors som signaleldar from en klan till en annan.¹⁰

Mysticismen framträder också i Klanens interna terminologi. Simmons återin- förde titlar och begrepp som användes av den ursprungliga Klanen (som “Invisible Empire” och “Imperial Wizard”) men skapade också nya begrepp. Den gemensamma nämnaren mellan dessa två “eror” var att inskriva ett eller flera “K” så långt det var möjligt. Klanens “bibel”, författad och upphovsrättsskyddad av Simmons, kallades Kloran. Att titeln påminner om ordet Koran är troligtvis ingen slump. Många Klantermer var sprungna ur orientaliska språk eller latin. Från ordet kalif kom “Klaliff”, epitetet för det “Osynliga Imperiets” biträdande stormäs- tare. Klanens benämning på sina nationella sammanträden, “Kloncilium”, härrör ur ordet kon- cilium.¹¹ Simmons terminologiprojekt var ett led i hans mål att göra Ku Klux Klan till ett hem- ligt brödraskap som samtidigt skulle förkroppsliga ett självutnämnt “rent” Amerika. Det skap- ade parallellt en mystik kring Ku Klux Klan bland den amerikanska allmänheten. Regissör C.

B. McDonald drog nytta av dessa affekter när han 1923 försökte locka besökare till sin New York-baserade revy genom att trycka flygblad som varnade att “the K. K. K. is coming” – Keith Komedy Karnival.¹²

William Joseph Simmons var mer av en mystiker än administratör. Efter fem år hade han bara lyckats få ihop knappt tusen Klanmän, huvudsakligen i delstaterna Georgia och Alabama.¹³ Den tröga starten vände när han i juni 1920 värvade Edward Young Clarke och Elizabeth Tyler, verksamma vid fondförmedlingsbyrån Southern Publicity Association. I sam- råd med Simmons skapade Clarke och Tyler det så kallade “Kleagle”-systemet, varigenom professionella värvare (Kleagles) skulle erhålla en del av medlemsavgiften för varje person som värvades till Ku Klux Klan. Ett annat element som infördes och bidrog till vad som kom att utmynna i Ku Klux Klans omfattande nationella expansion var den vidgade uppmaningen om vilka grupper som påstods utgöra ett hot mot Förenta staterna. Fastän “vit makt” (white supremacy) över svarta förblev central för Klanen inkorporerades antikatolska och antisemi- tiska strömningar som utlösts av immigration från Syd- och Östeuropa sedan 1880-talet.¹⁴

Till utformandet av Ku Klux Klans antikatolicism och antisemitism bidrog tre externa publikationer. I början av 1920-talet lanserades en ny upplaga av William Lloyd Clar- kes The Devil’s Prayer Book, en antikatolsk publikation som hävdar att romersk-katolicism till sin natur är oförenlig med en vit, protestantisk samhällsordning. Enligt Clarke hotar katolic- ismen skada den traditionella kärnfamiljen, påvedömet förkroppsligar allt “orent” samt att ame- rikanska katoliker strävar efter att sätta påven över presidenten och katolska trossatser över den amerikanska konstitutionen.¹⁵ 1920 introducerade fordonsmagnat Henry Ford (1863–1947) den amerikanska publiken för Sions vises protokoll, ett antisemitiskt falsarium som gör anspråk på att vara transkriberingar av möten mellan judiska ledare under slutet av 1800-talet vid vilka de diskuterade sina mål att uppnå världsherravälde genom att ta kontroll över världens finanser och media. Därefter publicerade Ford sin artikelserie “The International Jew” (1920–22) – som driver en liknande antisemitisk utläggning som “Protokollen” – i hans egen tidning, Dearborn Independent.¹⁶ Genom Clarke och Tylers entreprenörskap kunde Klanens “Kleagles” tillsam- mans med en intensifierad nationell antisemitism och antikatolicism sälja in Ku Klux Klan som det vita, protestantiska Amerikas pålitliga beskyddare, den allmänna moralens verkställare och utlösare till vad som påstods skulle bli den rasrena, vita och protestantiska amerikanska nat- ionens pånyttfödelse. Klanen sade sig stå för “Protestantism and progress; not Catholicism and implicit submission to any foreign desecrating demigod”.¹⁷

Ku Klux Klans självutnämnda heroiska beskyddaranspråk resulterade i en omfat- tande nationell expansion. Inom loppet av fyra år växte Klanen fram till att bli landets största folkrörelse med ett beräknat medlemstal på mellan fyra och sex miljoner 1924.¹⁸ Det innebär att Klanen vid sin pik hade lika många medlemmar som American Federation of Labor, vid tiden en av Förenta staternas största fackföreningsrörelser.¹⁹ Av det “Osynliga Imperiets” med- borgare tillhörde majoriteten medelklassen men var öppen för alla vita, protestantiska, inrikes födda amerikaner, oavsett klasstillhörighet.²⁰ Ens inom-protestantiska tillhörighet saknade be- tydelse. Det viktiga var att den i grunden var protestantisk. Det framkommer vid en granskning av de kvantiteter religiösa företrädare som ansökte om medlemskap. Över hela landet sökte sig vita, inrikes födda protestanter till Ku Klux Klan, huvudsakligen men inte uteslutande från de med evangelisk inriktning, som baptister och metodister. 1924 hade omkring 30 000 pastorer anslutit sig till det “Osynliga Imperiet” som också hävdade att tre fjärdedelar av den sydöstra baptistkonventionens (Southeastern Baptist Convention) 6 000 delegater ansökt om medlem- skap.²¹ Ku Klux Klan hade också viss framgång i att värva medlemmar från trossamfundet American Lutheran Church.²²

Ytterligare anledning till Klanens expansion var beslutet att bryta med den ur- sprungliga Klanens föreskrifter att exkludera kvinnor. Med beslutet att tillåta kvinnor ta värv- ning i Ku Klux Klan, under förutsättning att de upprättade självständiga “kvinnoklaner”, kom ett numerärt lyckat men organisatoriskt blandat resultat. Vid 1920-talets mitt hade åtminstone en halv miljon kvinnor anslutit sig till diverse “kvinnoklaner” med egna organisationer, ritualer och mål. Klankvinnor skapade kvinnonätverk (“poison squads”) genom vilka de kunde sprida skvaller som förstörde judiska handlares rykte och levebröd. De använde sina positioner som mödrar till att få katolska skollärare att lämna sina jobb. De lämnade den traditionella vita medelklassens levnadssätt genom att resa utan sina män eller fäder till kvinnoklanernas möten och samlingar. De kämpade för att försvara och utveckla kvinnors rättigheter, förbättrade gifta kvinnors juridiska rättigheter, stred för skydd mot sexuella trakasserier och åtta timmars ar- betsdag för vita, protestantiska, inrikes födda kvinnor. Somliga samarbetade med de manliga klanerna medan somliga var skilda från och även fientliga mot männens Ku Klux Klan.²³

Ku Klux Klan hade under 1920-talet ett ambivalent förhållande till det ameri- kanska “mainstream”-samhället. Det har i viss mån att göra med den amerikanska historiens centrala paradox, vilken historiker Lawrence Levine summerar som “a belief in progress coup- led with a dread of change”.²⁴ Paradoxen är, enligt Levine, kärnan till att förstå Förenta staterna perioden strax efter första världskrigets slut. 1920-talet bevittnade å ena sidan en drift mot en oundviklig framtid, å andra sidan en alienation från moderniteten. Konflikten var emellertid inte huvudsakligen närvarande i olika gruppers motstridiga reaktioner utan förelåg inom dessa gruppers och individers gensvar. Även om många amerikaner vände sig till det förflutna i re- torik och ideologi mötte de moderniteten i handling och vardag.²⁵

Ku Klux Klan är ett av de tydligaste exemplen på det amerikanska 1920-talets ambivalens, dels i hur Klanen konsumerade modern kultur och dels i hur den moderna kulturen konsumerade Klanen. Klanmedlemmar både kämpade emot och deltog i att skapa en framväx- ande pluralistisk masskultur. En sådan dubbelhet handlade inte enbart om Ku Klux Klans upp- fattning av relationen kultur-modernitet. Klanen var också en ingjuten del i denna relation, främst till följd av dess stora medlemstal men också för att betydande delar av det amerikanska “mainstream”-samhället intog en positiv hållning gentemot Klanen. Den amerikanska befolk- ningens generellt positiva hållning underbyggdes inte minst av att Klanens medlemmar ofta visades öppet i offentliga sammanhang. Historiker Felix Harcourt hävdar att sådana aktioner i regel antingen var skilt från eller i strid med Klanens ledning.²⁶ Medlemmarna i Ku Klux Klans nationella rörelse producerade tidningar och filmer, skrev böcker, satte upp pjäser, spelade in jazzmusik, inrättade en radiostation med nationell räckvidd, de ställde även upp med baseballag mot judiska och katolska motståndare i vad som beskrivs som fredliga tillställningar.²⁷ De var, enligt flera historiker, “ordinary white Protestants”,²⁸ ett organiskt uttryck av en levd ideologi varmed det finns fog att i viss utsträckning kalla Förenta staternas och Ku Klux Klans ömsesi- diga ambivalenta kulturella relation under 1920-talet för en “Ku Klux Kulture”.²⁹

Att angripa 1920-talets Ku Klux Klan som “ordinary citizens” skall inte överdri- vas, även om det principiellt sett är korrekt. Klanmedlemmar skilde sig inte nämnvärt från sina grannar och vänner, dock med det viktiga undantaget att deras syn på vissa människor som de betraktade som “främlingar” – både i termer av ras och religion – drev dem till att, med Kelly Bakers ord, “commit acts of violence, economic terrorism, theatrical displays, and other more subtle forms of discrimination”.³⁰ Att betona Ku Klux Klans generella normativitet är heller inte syftet med den här studien. Sådana aspekter har redan behandlats i ovanciterade verk. Att återskapa Klanens ambition att uppnå ett rasrent, vitt och protestantiskt Amerika som de ansåg var i enlighet med Guds vilja öppnar för att se hur det “Osynliga Imperiet” sammanvävde re- ligion och radikalnationalism med föreställningar om mänskliga raser som väsensskilda en- heter.

Trots Ku Klux Klans nationella framgångar präglades ledningen av interna stri- digheter. November 1922 övertygade en grupp högt rankade Klanmedlemmar William Joseph Simmons att lämna ifrån sig sin roll som “Imperial Wizard” med den officiella förklaringen att de oroades över hans alkoholvanor och allmänt oanständiga beteende. Hiram Wesley Evans, tandläkare från Dallas och ledare för Klanen där, utnämndes till nytt nationellt överhuvud.³¹

Stridigheterna inom Ku Klux Klans nationella ledning bidrog delvis till att Klanens inflytande på och betydelse för den (vita) amerikanska befolkningen började avta. Till det hörde också att Republikan Calvin Coolidge (1872–1933) 1924 valdes till Förenta staternas president och se- nare samma år undertecknade den restriktiva invandringslagen “Johnson-Reed Act”.³² Lagens inflytande på den allmänna opinionen kan förstås på två sätt. För det första var den en produkt av den immigration av europeiska judar, ortodoxa och katoliker – vilka Klanen hävdade var “dåligt utrustade för att förstå amerikanska ideal” – som pågått sedan 1880-talet. Mellan 1890 och 1914 immigrerade över 16 miljoner personer till Förenta staterna, av vilka 10 procent var judar.³³ För det andra hade rasbiologin med adderad rasmystik historieskrivning vid tiden en särställning i det amerikanska samhället varmed Klanen på teman som nation och ras “resona- ted with the larger American public”.³⁴ I debatten som föregick undertecknandet av “Johnson- Reed Act” sade Ellison DuRant Smith (1864–1944), senator för Demokraterna, i ett tal till kongressen, “Thank God we have in America perhaps the largest percentage of any country in the world of the pure, unadulterated Anglo-Saxon stock; certainly the greatest of any nation in the Nordic breed”.³⁵ Dessa politiska händelser bidrog till att stilla många amerikaners oro för den påstådda degenerativa “massinvandring” som ansågs prägla den amerikanska nationen.³⁶ Med det minskade behovet av en rörelse likt Ku Klux Klan vars mål var att försvara vad de ansåg vara ett “rent” och “obesudlat” Amerika. Den tidigare “hotade” nationen försvarades nu i stället från statligt håll.

Medlemstalen i det “Osynliga Imperiets” underavdelningar föll i olika takt och av olika orsaker, bland annat då interna röster ansåg dem oförmögna att ta hand om sig själva och sina medlemmar i samband med den stora depressionen som började 1929.³⁷ Redan vid mitten av 1920-talet var det emellertid uppenbart att hela Klanen var i förfall. Processen på- skyndades när David Curtis Stephenson (1891–1966), tidigare “Grand Dragon” i Indiana och en av nyckelaktörerna till Klanens framväxt i nordstaterna, arresterades och dömdes till livstids fängelse 1925 för att ha förgripit sig på 29-åriga Madge Oberholtzer som avled kort därefter.³⁸ Även om Stephenson tekniskt sett hade förvisats från det “Osynliga Imperiet” föregående år – men behållit sitt inflytande över Indianaklanen – skadade hans arrestering Klanens anseende betydligt. 1930 hade Ku Klux Klan uppskattningsvis 35 000 medlemmar.³⁹

2 “The Greater Nordic Europe”: Klanen och myten om Amerika

How the young South, led by the reincarnated souls of the Clansmen of Old Scotland, went forth under this cover and against overwhelming odds, daring exile, imprisonment, and a felon’s death, and saved the life of a people, forms one of the most dramatic chapters in the history of the Aryan race.

– THOMAS DIXON (1905)¹

Att motsätta sig immigration kan vara en knepig hållning i ett land där varken vita eller svarta tillhör ursprungsbefolkningen. Ku Klux Klans lösning var att fokusera på den numerärt omfat- tande migrationen av europeiska katoliker, ortodoxa kristna och judar som började på 1880- talet.² Klanen propagerade inte bara för att immigrationen av de av icke-vit ras skulle upphöra, de som redan befann sig på amerikanskt territorium skulle deporteras. Hur länge de hade vistats i Förenta staterna spelade ingen roll. Landet skulle avvisa “certain types and races which will not in a hundred years of residence here be anything but a menace. They should be kept out – and put out”.³ Klanens anspråk på att Förenta staterna endast tillhör vita protestanter gav lands- fäderna en central roll till följd av att de konfessionellt bekände sig som protestanter och i termer av ras var vita.

Det här kapitlet behandlar den “myt om Amerika” på vilken Ku Klux Klans radikalnationalistiska pan-protestantism baserades. Jag börjar med att ge en bild av Klanens historiesyn och rasmystik. Sedan går jag vidare till att behandla dess patriotism varefter jag ger en kort sammanfattning av mina resultat.

Historiesyn och rasmystik

Det är inte möjligt att förstå Ku Klux Klans historiesyn utan dess tankar om ras. Materialet visar genomgående att närhelst Klanmedlemmar talade om det förflutna gjorde de det i termer av föreställt ariskt alternativt anglosaxiskt ursprung och hur det hör direkt samman med en protestantisk konfession. William Joseph Simmons, som återinrättade Klanen 1915, betonade att “sanna” amerikaners rasrötter är “ädla”. Att bortse från dem är som att lämna “Hamlet out of the play”.⁴ Till det hör att den amerikanska nationen, enligt Klanen stödd av Gud, ansågs vara det territorium på vilket nationsfäderna skulle bosätta sig för att bidra till den vita rasens utbredning. Simmons hävdade att “Our peculiar Nordic civilization, the creation, par excel- lence, of the whitest of the white European races, has found but one primary field for its ex- pansion. That field is North America”. Den nordamerikanska kontinenten var inte bara ett led i att underlätta den vita rasens spridning. Den var “destined by history to be the greater Nordic Europe”.⁵

Den mest fundamentala beståndsdelen i Ku Klux Klans historiesyn var vad som presenterades vara nationsfädernas religions- och rasideal. Nationsfäderna beskrevs som att ha grundat Amerika med avsikt att det skulle vara ett protestantiskt land. Klanen ansåg det vara deras syfte att se till att det förblev ett sådant.⁶ Till det hörde att Klanens rasideal – grundade i föreställningen om ett vitt Amerika för vita amerikaner – var gudomligt ordinerade, varmed de sågs som den amerikanska nationens fundament. I pamfletten Ideals of the Klan (u.å.) står, “Distinction among the races is not accidental but designed. This is clearly brought out in the one book that tells authoritatively of the origin of the races. This distinction is not incidental, but is of the vastest import and indicates the wisdom of the divine mind”.⁷

Den nämnda “bok” som behandlar rasernas ursprung anspelar givetvis på Bibeln, sett till att rasernas åtskillnad inte beskrivs som en slump – den är “designed” vilket påvisar “the wisdom of the divine mind”. En bibliskt baserad rassyn drar tankarna till den rasoriente- rade exegetik som går tillbaka till 1 Mosebok 9:18–27, där det berättas om Noas söner Sem, Ham och Jafet från vilka “alla människor på hela jorden” sägs härstamma. När Noa får reda på att Ham berättat för sina bröder att han funnits naken och berusad i sitt tält förbannar han Ka- naan, Hams son, till att bli Sems och Jafets slav. Den rasexegetik som kommer härur är att Ham utgör ursprunget till den underlägsna svarta rasen, Sem till den semitiska rasen (judar och ara- ber) och Jafet till den vita (ariska) rasen. Den rasexegetiska läsningen av passagen i 1 Mosebok låg till grund för att legitimera slaveriet i Förenta staterna. Gud hade själv sagt att de svartas roll i Skapelsen var i egenskap av slavar eller åtminstone underlägsna de av vit ras.⁸ Jag har emellertid inte funnit några empiriska belägg för att Klanen hängav sig åt sådan exegetik. Främst verkar de ha anslutit sig till den vid tiden expanderande “anglo-israelismen” som menar att de av anglosaxiskt ursprung är direkta ättlingar till “Israels tio förlorade stammar”. Jag ut- vecklar bakgrunden till och konsekvenserna av sådan exegetik i Kapitel 3.

Oavsett form av rasorienterad exegetik ämnade Ku Klux Klan bibehålla nations- fädernas föreställda religions- och rasideal för att motverka besudling av den amerikanska nat- ionen. För det formulerade Ku Klux Klan sex premisser: (1) republiken grundades av vita män; (2) den grundades för vita män; (3) den skall aldrig falla i händerna på en underlägsen ras; (4) svarta måste hållas utanför politikens område; (5) svarta måste förstå att det är den vita rasen som styr Amerika; (6) det vita blodets renhet måste bevaras.⁹ Den sjätte och sista premissen visar sig särskilt viktig för Klanens rasmystik och kräver förklaring. Ku Klux Klan ansåg vit makt vara gudagiven och nationsfädernas insatser heliga.¹⁰ Den metod som påstods vara mest fruktbar för att bevara och upprätthålla det vita blodets renhet var att motverka rasblandning, på samma sätt som en röd socka måste hållas utanför vittvätten. Den största faran i det avseen- det var mulatter eftersom de i egenskap av rasblandad avkomma kunde propagera för rasjämlikhet, ett enligt Klanen “biologically disastrous” inslag beskrivet som “one of the crying evils of the times”.¹¹

Ku Klux Klans rasmystik var ett barn av sin tid. Historiker Paul Harvey hävdar att det i Förenta staterna efter inbördeskriget var vanligt att sammansmälta rasism, social- darwinism och biblisk exegetik till ett ideologiskt system han kallar “mytovetenskaplig ras- ism”.¹² Att blanda bibliska och vetenskapliga tankemönster gjorde det möjligt att finna “veten- skapliga” belägg för den svarta rasens underlägsenhet samtidigt som särskilda tolkningar av Skriften (exempelvis skapelseberättelsen i 1 Mosebok) hävdades stöda denna vetenskap. En publikation i sammanhanget var den vid tiden populära Anthropology for the People, som trycktes 1891 under pseudonymen “Caucasian”. Boken hade, liksom andra liknande verk på rasteologiskt område, inflytande på blivande medlemmar i Ku Klux Klan. Caucasians syfte med boken är att jämföra tre teorier om mänsklighetens ursprung och avgöra vilken som verkar mest rimlig. De tre teorierna är: monogenesis (alla raser härstammar från Adam och Eva), po- lygenesis (endast den vita rasen härstammar från Adam och Eva) och evolutionsteorin. Den sista teoribildningen avfärdas av Caucasian av den enkla anledningen att den påstås vara oförenlig med Bibeln, “It is emphatically the theory of infidels, skeptics and atheists – the pet philosophy of all the fools who say in their hearts, there is no God”.¹³ Likaså avfärdas den monogenetiska teorin på basis av att mänskligheten i sådana fall successivt skulle ha degene- rerat till följd av rasblandning och Skapelsen utvecklats till ett misslyckande. Teorin beskrivs som att förödmjuka Gud och inkompatibel med mänsklighetens “naturliga instinkter” att hålla sig till sin egen ras. Caucasian anser den vara “so absurd and preposterous, that it never could have been entertained by intelligent minds”.¹⁴

Ur dessa utläggningar landar Caucasian i att den polygenetiska teorin är mest förenlig med Bibeln och därmed mest rimlig för att förklara mänsklighetens ursprung. Det in- nebär att icke-vita inte är ättlingar till Adam, endast underlägsna varelser som Gud skapade innan Adam och Eva. Sådan bibelexegetik hävdas förklara hur det kommer sig att Kain, efter att ha dräpt sin bror Abel, i sin utvandring till landet Nod träffar ett annat folk (1 Mos 4:16– 17), ett underlägset folkslag skapat av Gud innan Adam och Eva. Sådant synsätt hävdade Caucasian är bibliskt plausibelt då det är otänkbart att Gud skulle degradera och degenerera sin främsta skapelse till förmån för rasblandad avkomma. En polygenetisk utgångspunkt ansågs således vara “the only theory reconcilable with Scripture”.¹⁵

Ku Klux Klan förefaller på liknande sätt ha propagerat för den polygenetiska te- orin.¹⁶ Klanens polygenetiska positionering uttrycks dels i dess avvisning av evolutionsteorin, dels i dess påstådda behov av att upprätthålla vit makt som återkommande i Klanens skrifter beskrivs som ett av rörelsens fundament. Präst och Klanideolog Walter C. Wright hävdade att evolutionsteorin är rena spekulationer och “bogs of unbelief”. Tron på evolution leder enligt honom till agnosticism, ateism och otro. Wright skriver:

We [Ku Klux Klan] stand for, believe in, and seek to promote every effort to advance true science, develop the intellect, discover truth and expose error. We are interested in research, development, discovery and invention; and stand ready to accept all proven facts; but we are neither willing nor ready to accept unproven and unsupported “theories” that are nothing more or less than wild, visionary guess-work of so-called scientists, based solely on “supposi- tions”.¹⁷

[...]

---

¹ Romanerna är skrivna som en trilogi och består av The Leopard’s Spots (1902), The Clansman (1905) och The Traitor (1907).

² Forskningsetiskt är benämningen “afroamerikan” att föredra framför “svart”. För Klanen var svarta personer trots födelseplats inte “riktiga” amerikaner utan mer av underlägsna varelser. Jag har valt att genomgående kalla afroamerikaner “svarta” för att fånga Ku Klux Klans rasistiska logik samtidigt som jag visar distans till sådan människosyn genom att inte använda begreppet “neger”, med undantag för citat.

³ The Birth of a Nation (1915). Filmens inflytande på Ku Klux Klan och den allmänna amerikanska populärkul- turen behandlas i Stokes, Griffith’s “The Birth of a Nation”.

⁴ “Birth of a Nation Greatest of Films”, The Hattiesburg News (12/5 1916): 6.

⁵ Harcourt, Ku Klux Kulture, 104; Gardell, Gods of the Blood, 355, n. 5.

⁶ “Big Film Shown”, The Topeka Daily State Journal (16/6 1917): 11; “Birth of a Nation”, The Hattiesburg News, 6; “Birth of a Nation”, The Ogden Standard (27/3 1916): 5; “’Birth of a Nation’”, The East Oregonian (28/4 1916): 1.

⁷ Simmons sade sju år senare att de var sexton stycken på berget, inklusive han själv. “Indiana Takes Convention at Atlanta By Storm”, Fiery Cross 2 (8/12 1922): 1.

⁸ MacLean, Behind the Mask of Chivalry, 5; Gardell, Gods of the Blood, 354, n. 4.

⁹ Ku Klux Klan, Constitution and Laws, 12–13.

¹⁰ Gardell, Gods of the Blood, 354, n. 4. The New York Times rapporterade 1922 att Simmons i samband med Klanens första “Imperial Klonvokation” (nationellt sammanträde), vid vilket han utnämndes till Emperor på livstid och först senare förstod att det ingick i en kupp mot honom, deklarerade att det var Klanen som skapat och räddat den amerikanska nationen, att det nu var upp till Klanen själv att bevara den, att hålla den vita rasen vid liv och se till att den förblev överlägsen andra raser. Enligt rapporten hänvisade Simmons till “the Moslem menace, to the millions in Japan and to the Chinese, and [he] asserted that this was the time for the white men of the world to stick together”. Se “Klan Makes Simmons Emperor for Life”, The New York Times (28/11 1922). Simmons uttrycker liknande tankar om hur “icke-vita” immigranter systematiskt “ockuperar” delar av framför allt södra Amerika i sin The Klan Unmasked, 30–34.

¹¹ Simmons, The Klan Unmasked, 23.

¹² Kort efter tidningens födelse gjorde andra Klantidningar, som den Georgiabaserade Searchlight, anspråk på att vara rörelsens faktiska nationella organ, något som dementerades av redaktörerna för Imperial Night-Hawk med att de själva var “the only recognized national organ of the Knights och the Ku Klux Klan”. Se “Brand ‘Searchlight’ Statements False”, Imperial Night-Hawk 1 (29/8 1923): 1.

¹³ “Editorial Brevities”, Imperial Night-Hawk 2 (19/11 1924): 7.

¹⁴ Baker, Gospel According to the Klan, 182–83; Chalmers, Hooded Americanism, 162–74.

¹⁵ “Klansmen, Attention!” The Fiery Cross 2 (23/3 1923): 7.

¹⁶ Nelson & Woods Jr., “Content Analysis”, 111.

¹⁷ Nelson & Woods Jr., “Content Analysis”, 116.

¹⁸ Gilhus, “Hermeneutics”, 276.

¹⁹ Gilhus, “Hermeneutics”, 276.

²⁰ Vikström, Den skapande läsaren, 26–28.

²¹ Gramsci, Prison Notebooks, 136–37.

²² Laclau & Mouffe, Hegemony and Socialist Strategy, 24.

²³ Gramsci, Prison Notebooks, 184.

²⁴ Sundeen, “Andelivets agitator”, 27.

²⁵ Lincoln, Theorizing Myth, 147. Se Durkheim & Mauss, Primitive Classification. Taxonomi kan i humaniora- sammanhang förstås som en teknik där olika fenomen klassificeras inom bestämda kategorier.

²⁶ Lincoln, Theorizing Myth, 147.

²⁷ Gordon, The Second Coming of KKK; Harcourt, Ku Klux Kulture; Wade, The Fiery Cross; Chalmers, Hooded Americanism.

²⁸ Baker, Gospel According to the Klan; jmf Harcourt, Ku Klux Kulture.

²⁹ Sánchez, Religion and the Ku Klux Klan.

³⁰ Baker, Gospel According to the Klan, 14.

³¹ Jmf. Gardell, “What’s Love Got to Do with It”, 112–14; Ahmed, Cultural Politics of Emotion, 122–43. Se vidare Bilaga 1.

³² Sánchez, Religion and the Ku Klux Klan, 1.

¹ Smith tal, 9/4 1924.

² Blee, Understanding Racist Activism, 2. Att dela upp Ku Klux Klans historia i fem perioder görs även av Kla- nen själv, bland andra Klanideolog och pastor Robert E. Miles (1925–92). Miles, 33/5.

³ Sörensen, Amerikanska inbördeskriget, 50.

⁴ Wade, The Fiery Cross, 146.

⁵ Gordon, The Second Coming of the KKK, 25–26; Chalmers, Hooded Americanism, 8–21. Ursprunget till nam- net Ku Klux Klan härrör troligtvis ur det grekiska ordet kuklos (κύκλος), “cirkel” eller “cykel”, adderat med ordet “klan” med ett medvetet “k” för att passa ihop med den första delen och för att medlemmarna ville repre- sentera sina skotska och irländska förfäder. Gardell, Gods of the Blood, 354, n. 3; Baker, Gospel According to the Klan, 7.

⁶ Gordon, The Second Coming of the KKK, 12.

⁷ Gordon, The Second Coming of the KKK, 11–12; MacLean, Behind the Mask of Chivalry, 4–5.

⁸ Simmons, The Ku Klux Klan; Simmons, The Klan Unmasked, 284–88.

⁹ Blee, Understanding Racist Activism, 198–99; Blee & McDowell, “The Duality of Spectacle”.

¹⁰ Wade, Fiery Cross, 146; Baker, Gospel According to the Klan, 74.

¹¹ Gordon, The Second Coming of the KKK, 72; Wade, The Fiery Cross, 142.

¹² Harcourt, Ku Klux Kulture, 114.

¹³ Gordon, The Second Coming of the KKK, 13, skriver att de var några hundra. Harcourt, Ku Klux Kulture, 3, anser i sin tur att de var tvåtusen. Den senare är troligtvis en överdrift varför jag lutar mer åt Gordons uppskatt- ning.

¹⁴ Harcourt, Ku Klux Kulture, 3.

¹⁵ Clarke, Devil’s Prayer Book, 2.

¹⁶ Ford, The International Jew.

¹⁷ “Why Protestantism?” The Fiery Cross 2 (2/2 1923): 2.

¹⁸ Gardell, “Rasstaten och dess försvarare”, 16; Harcourt, Ku Klux Kulture, 5; MacLean, Behind the Mask of C h ivalry, 10.

¹⁹ MacLean, Behind the Mask of Chivalry, 10.

²⁰ Gordon, The Second Coming of the KKK, 88, 182–85; Wade, The Fiery Cross, 178; Baker, Gospel According to the Klan, 99. Präst och Klanideolog Walter C. Wright skrev, “To be a Klansman one must be a native-born, white, Gentile, Protestant, American citizen. Furthermore, he must be of good moral character […], must be- lieve in the tenets of the Christian religion, accept Christ as his criterion of character, the twelfth chapter of Ro- mans as his Law of Life, and swear an unqualified allegiance to the government of the United States above every other and any kind of government on earth”. Wright, Religious and Patriotic Ideals, 5.

²¹ MacLean, Behind the Mask of Chivalry, 8.

²² Lay, “Hooded Populism”, 670.

²³ Blee, W omen of the Klan.

²⁴ Levine, The Unpredictable Past, 191.

²⁵ Levine, The Unpredictable Past, 191–205.

²⁶ Harcourt, Ku Klux Kulture, 182.

²⁷ Relationen mellan Ku Klux Klan och baseball behandlas i Harcourt, “Invisible Umpires”.

²⁸ Coben, “Ordinary White Protestants”; Fox, Everyday Klansfolk; Lay, Invisible Empire in the West.

²⁹ Harcourt, Ku Klux Kulture.

³⁰ Baker, Gospel According to the Klan, 27.

³¹ Harcourt, Ku Klux Kulture, 4–5.

³² I mmigration Act of 1924.

³³ Baker, Gospel According to the Klan, 6. Citat från Point, “Sparks from Fiery Cross”, The Fiery Cross 3 (25/1 1924): 4.

³⁴ Baker, Gospel According to the Klan, 20; Smedley & Smedley, Race in North America, 269–72.

³⁵ Smith tal, 9/4 1924.

³⁶ Harcourt, Ku Klux Kulture, 5.

³⁷ Selepak & Sutherland, “The Ku Klux Klan”, 80.

³⁸ Baker, Gospel According to the Klan, 226–27. Oberholtzer sökte efter Stephensons övergrepp begå suicid ge- nom injektion, men lyckades behålla medvetandet tillräckligt länge för att författa ett anförande som blev ett nyckelbevis i rättegången mot Stephenson. Hon avled av njursvikt samma år till följd av hennes suicidförsök. För anförandet i sin helhet, se Oberholtzer, “Dying Declaration”.

³⁹ Harcourt, Ku Klux Kulture, 5; Selepak & Sutherland, “The Ku Klux Klan”, 80.

¹ Dixon, The Clansman, iv.

² Gordon, The Second Coming of the KKK, 27.

³ Evans, The Klan’s Fight for Americanism, 55; “Immigrants Pouring In”, Searchlight, 25/3 1922.

⁴ Simmons, The Klan Unmasked, 162–64.

⁵ Simmons, The Klan Unmasked, 170–71.

⁶ Ku Klux Klan, Ideals of the Klan, 4.

⁷ Ku Klux Klan, Ideals of the Klan, 4.

⁸ Harvey, “A Servent of Servants”.

⁹ Ku Klux Klan, Ideals of the Klan, 5.

¹⁰ Ku Klux Klan, Constitution and Laws, 5.

¹¹ Ku Klux Klan, Ideals of the Klan, 5.

¹² Harvey, “A Servent of Servants”, 21–22. Rasism baseras på ordet ras som i sammanhanget förstås som “a so- cial grouping or form of peoplehood that is marked by traits that are perceived to be biologically inherited”. Prentiss, “Introduction”, 6.

¹³ Caucasian, Anthropology for the People, 39.

¹⁴ Caucasian, Anthropology for the People, 17–26.

¹⁵ Caucasian, Anthropology for the People, 27–30.

¹⁶ Jmf. Wright, Religious and Patriotic Ideals, 44.

¹⁷ Wright, Religious and Patriotic Ideals, 51.