Boken "Stålsprånget" av Per Wahlöö (1926-1975) som publicerades 1968 är en socialkritisk science – fiction deckare. Den framställer en fruktansvärd och omänsklig framtida välfärdsstat som kunde vara Sverige. Så är den framtida staten precis som Sverige en välfärdsstat där det finns ett kungahus och som upplever en mängd demonstrationer vars deltagare demonstrerar mot regeringen, miljöföroreningen och dessutom sympatiserar med kommunistiska och socialistiska länder. Av dessa demonstrationer fanns det flera i Sverige på slutet av sextiotalet. Solidariteten med andra länder till exempel Vietnams folk och motståndet mot USA:s krigföring i Indokina var en viktig fråga som samlade många demonstranter. På det här sättet är boken en typisk sextiotalsbok. I motsats till den svenska litteraturen på femtiotalet fick den svenska litteraturen på sextiotalet nämligen ”en politisk uppgift i samhället”. Det sägs i Litteraturhistoria i fickformat:
"Flera författare kom att bygga sitt skrivande på klara politiska ståndpunktsstaganden. För många blev socialismen den enda möjliga hållningen. Synen på världen utanför Sverige hade vidgats och det kändes nödvändigt att välja sida i ett politiskt läge där den rika delen av världen stod mot de fatiga folken med ekonomisk utsugning och politisk imperialism."
Liksom Göran Sonnevis dikt "Om kriget i Vietnam" och Sara Lidmans och Jan Myrdals ”rapportböcker” har boken Stålsprånget ett politiskt innehåll och kommenterar aktuella händelser inom - och utomlands från ett särskilt kapitalismfientligt vis. Det är nu mitt mål att visa detta politiska och socialkritiska innehåll i den här boken. Men innan jag visar samhällskritiken i boken, ska jag kort sammanfatta boken.
Innehållsförteckning
1. Inledning
2. Sammanfattning
2. Samhällskritik i romanen Stålsprånget
3.1 Samhällskritik mot kapitalism
3.2 Samhällskritik mot Sverige
3.2.1 Välfärdsstat
3.2.2 Miljöfråga
2. Slutsats
Syfte och tematiska områden
Syftet med denna uppsats är att analysera Per Wahlöös roman Stålsprånget ur ett samhällskritiskt perspektiv för att belysa hur författaren genom dystopisk science-fiction artikulerar en politisk kritik av samtiden.
- Analys av samhällskritik mot det kapitalistiska systemet.
- Undersökning av paralleller mellan den fiktiva välfärdsstaten och Sverige under sextiotalet.
- Kritik mot konsumtionssamhället och miljöförstöring.
- Studie av berättarperspektiv och ideologiska språkrör i litteraturen.
- Relationen mellan marxistisk teori och romanens tematik.
Auszug aus dem Buch
3. Samhällskritik i romanen Stålsprånget
Som jag har redan skrivit inledningen är Per Wahlöös deckare Stålsprånget en typisk sextiotalsbok, eftersom den utmärker sig genom sitt sociala och samhällskritiska engagemang. Vid första ögonkastet syns detta engagemang ändå inte så lätt att hitta på tydligt, därför att boken skrivits på ett distanserat sätt och bara tycks bestå av objektiva beskrivningar utan några värderingar.
Intrycket beror på att boken är skriven i han-form, det vill säga att berättaren inte uppträder som en handlande person i den fiktiva världen. Precis som en osynlig förmedlare fungerar han mesta tiden mellan berättelsen och läsaren. Det ses bra i dialoger som återges. Till exempel på en dialog i bokens första kapitel där det sägs följande:
- Ni borde knacka, sa Jensen.
- Förlåt. Jag trodde inte att ni skulle komma hit i dag.
Sammanfattning av kapitel
1. Inledning: Introducerar romanen Stålsprånget som en socialkritisk science-fiction-deckare och placerar in den i den politiskt engagerade sextiotalslitteraturen.
2. Sammanfattning: Ger en kort redogörelse för romanens handling, dess dystopiska välfärdsstat och huvudpersonen kommissarie Jensen.
2. Samhällskritik i romanen Stålsprånget: Diskuterar bokens distanserade berättarperspektiv och hur författaren trots detta förmedlar en tydlig anti-kapitalistisk ståndpunkt.
3.1 Samhällskritik mot kapitalism: Analyserar romanens grundläggande kritik mot vinstintresse, manipulation och alienering baserat på marxistisk teori.
3.2 Samhällskritik mot Sverige: Undersöker hur romanen riktar kritik specifikt mot den svenska välfärdsmodellen, dess brist på verklig demokrati och dess koppling till "miljonprogrammet".
3.2.1 Välfärdsstat: Fokuserar på hur staten prioriterar ekonomiska intressen framför medborgarnas frihet och rättigheter.
3.2.2 Miljöfråga: Analyserar hur romanen skildrar industrisamhällets negativa effekter på den mänskliga livsmiljön och stadsplaneringen.
2. Slutsats: Sammanfattar arbetets slutsatser kring hur Wahlöö använder dystopin som ett verktyg för politisk väckelse och ideologisk kritik.
Nyckelord
Stålsprånget, Per Wahlöö, samhällskritik, kapitalism, välfärdsstat, sextiotalet, marxism, alienation, dystopi, politisk litteratur, miljöfrågor, Sverige, socialdemokrati, litteraturanalys, censur.
Vanliga frågor
Vad handlar denna uppsats om?
Uppsatsen analyserar den samhällskritiska innebörden i Per Wahlöös roman Stålsprånget från 1968.
Vilka är de centrala tematiska områdena?
De centrala områdena inkluderar kritik mot kapitalism, den svenska välfärdsmodellen under sextiotalet och hur industrisamhället påverkar mänskligheten negativt.
Vad är det primära målet med arbetet?
Målet är att visa hur Wahlöö använder dystopiska skildringar för att kritisera politiska och ekonomiska strukturer i ett modernt industrisamhälle.
Vilken vetenskaplig metod används?
Uppsatsen använder en litteraturvetenskaplig analysmetod med fokus på textnära läsning och kontextualisering utifrån tidens politiska strömningar.
Vad behandlas i huvuddelen?
Huvuddelen behandlar romanens berättarperspektiv, dess specifika kritik mot kapitalism och hur den speglar Sverige och miljöfrågorna under 1960-talet.
Vilka nyckelord karakteriserar arbetet?
Centrala nyckelord är bland annat Stålsprånget, samhällskritik, kapitalism, alienation och sextiotalslitteratur.
Hur framställs kommissarie Jensen i romanen?
Jensen framställs som en byråkratisk och känslokall person som fungerar som en representant för systemet och som läsaren har svårt att identifiera sig med.
Varför anses romanen vara en typisk "sextiotalsbok"?
Den anses typisk på grund av sitt politiska engagemang, sin vänsterinriktade radikalism och sin vilja att använda litteraturen som ett verktyg för politisk debatt.
Vilken roll spelar polisläkaren i analysen?
Polisläkaren fungerar som författarens ideologiska språkrör som explicit artikulerar kritiken mot det kapitalistiska systemet.
- Quote paper
- Katrin Raschke (Author), 2006, Samhällskritik i Per Wahlöös Stalspranget, Munich, GRIN Verlag, https://www.grin.com/document/53546
