Die vorliegende Sammlung von Sprichwörtern vermittelt einen Eindruck vom Reichtum der Sprache der Bemba, einer Ethnie in Norden Sambias (südliches Afrika).
Sprichwörter sind wie „Goldkörner“: sie besitzen einen Glanz, der Menschen in ihren Bann zieht.
Während der redaktionellen Arbeit wurde ich selbst immer wieder in den Bann der kraftvollen Bilder und deren Glanz gezogen - manchmal gar von ihnen überwältigt.
Nicht selten staunte ich über die Tiefe der Sprache. Vorallem war ich von der ausgesprochen feinsinnigen Beobachtungsgabe der Menschen beeindruckt, die in dieser Sprache denken und leben.
Selbstverständlich leuchten in Sprichwörtern nicht nur die schönen Seiten des Lebens durch. Sie sind durchaus mit Ironie angereichert. Zudem werden in ihnen ganz konkret kulturelle Sackgassen rationalisiert. Zu dieser speziellen Dimension wäre eine eigenständige Untersuchung nötig. Hier soll es genügen, eine Brücke zu einer anderen Lebenswelt zu schlagen.
„Weisheiten aus dem Süden“, so meine ich, können selbst einer modernen Welt ein Leuchten schenken. Vielleicht kann es hie und da sogar mehr sein.
Kulye suku: kufipilila
Eine isuku Frucht zu essen heißt: sie ganz und gar zu lutschen
(Wenn eine Arbeit gut ist, dann ist sie es wert bis zum Ende ausgekostet zu werden)
[...]
Inhaltsverzeichnis
Abika – abikila bonse
Bwikalo bwa nsaka – kusengushanya
Imbwa ya mukali – taicenjela
Ampula mu nda ulya – kano mupefye nga mpeeme
Ampula mu nda – kano namwipaya nga mpeeme
Mukula mbulu ayanga na maka
Fya kupula – tafikafye ng’anda
Icalo lifupa
Imfula pa kuya – epo yona ifisabo
Twa muli ‘samfwe’ – tatupwa kusala
Tuli ‘samfwe’- tumenena ukubola
Uwaingila mu mushitu – tomfwa nsaswa
Mulandu wa nsala – ulongole mpanda
Mwenda bwino – alile kanga lya mususma
Nda ilile kanga taibalaala
Akanwa ka mwefu – takabepa
Imiti ikula e Mpanga
Abalye mbulu –balapalamana
Inkalamo tailila apo yaikatila
Kulumbula Cimbwi – e kumwita
Apali umunwe – epali ibala
Taciilwamo ng’anda ukufimbwa
Icuumfwa matwi – amenso tayomfwa
Icikutilwe tacumfwa ndibu
Cikupempula – e cikulya
Abantu babili - na mano yabili Muntu umo - ne lyano limo
Nsashe mfumu asuukile/anyele mwitonge
Amatwi mapuli: yapulapulafye
Cenda eka: musha wa nshila
Kusumina kwa wa miya – kukaana
Icipyu: e cone cintemwa mu ng’anda
Iciteeko mutima: matwi
Uwanga no mwele, akafwa ku mwele
Uwapata bambi: aipata
Mu nda ni mwisano: tamuyako na kamo na kamo
Imiti ipalamene: taibula ukulila ng’wema
Inshiku tashilingana shonse
Insoni: mwenso
Ku bwito bwe pala: ni kwa Lesa, e pa kupwila milandu yonse
Kusebe pala: kutesha, kutekanya
Ku bwaice: takubwelelwa
Ku cupo ni ku mibengelele
Uwenda na ngosa-kati: nobe walaba ngosa-kati
Uwapyana ngoshe – apyana no busungu
Nkaya-nkaya afufyo mulimo
Baasa, baasa tabaashisha bwino
Sakasaka: ni mwi bumba
Ubusuma tabayebela
Ubwangu kanwa: bulomisha
Akanwa kalungamene ne myona
Akanwa kamo takomfwa nshama ukupya
Ukufunde shilu: kuiakasha
Ululumbi lwa mulanda: kukaakaata
Mulu wayangwishe kubi
Uluse lubwelela abaluse
Mulume wa mbwa taankila mubiye
Akafupa utemenwe – e kakusha imicene
Umupeelwa: takanga butabo/ bulambo
Umuti wa fikansa: kutalala!
Umwana kasembe: nelyo kakumona, wakobeka pa kubeya
Akabufi kaba mu nda: kasuka kasokoloka
Amaka ya buweka: tayapela apatali
Uwabingo kowa teminina
Umuntu wa bubifi - mutima wakwe emo walola
Kantanshi kulolwa - bwato, no muntu mo
Bufumu bucindiko mwine
Bukota bwa nkonto – bukota bwa minyolololo
Ukuli ubukulu, bwine buyeba
Fya ku buko fyafumishe kabundi amenso
Ca bukwe bukwe capwishishe buci mu lupako
Noko akota, witila: taembele bulindu
Bulimi bwa kale - tabutalalika mwana
Bunga bushipelele noko – mito
Uushili noko: takutonya mutwe
Cifupa waminine ubupangalume, na pa kuciluka ubupangalume
Ukwenseshe ubushiku bamutasha ilyo bwaca
Bwaca tabuluba ng’uni
Mfunda-buteshi - e iwa
Bwamba bwa mufila bulalala
Uwaoba amato yabili alashika
Cipashi citalele, cikolo bwikele
Ubweni bwapeteke akabwa mucila
Uwapata ubwingi: aliipata
Ni kalonda ushibula bwingililo
Uwaenda taceba ku mulu
Bufundi te bwa kutoola: bwa kusambilila
Makanga te kucelela, yalele mupepi ne bala
Icikomo lwendo: ni nshiku
Imibombele: ne milile
Ceni eni e cilishe kanga lya musuma
Insele tashitula kalonda
Intu yalemana: taibula cilaso
Inongo ibumbilwa ukutekwa pe shiko: umuntu ena abumbilwa kukubombela Lesa.
Lukanya bakulu: takota
Mayo mpaapa: na ine nkamupaapa
Munshipingulwa: amano tayafula mu mutwe
Mwita fita: alaitilila
Nkatinkati alashilwa apo ekele
Tembe inshiku: inshiku nasho shikutembe
Ubukula, mwana wa mbusa: tabukuula bwangu
Ubukwebo bwakokola: busanguke milandu
Wacenuno mulandu
Mulandu wa ciba- upingula uli ne mono
Upamfiwe alwa ne cibi
Cibusa cafumine muli mfwaisha mufwi
Cifu ca ngulube citemwa mwine
Cikalano tacibipa muntu
Cifula mulilwa wa bwangu bwa kumutendwa
Mfwa nce iyana ne cilinde
Ukupila tuntushe, na bana ni batuntushe
Nokolume taba bushilya bwa mumana
Uushili noko akutonya mu mbafu
Mwipusha tompwe no mutwe wa nama nawipika
Icatwala Yensa na Yambala cikamutwala
Icikabile e citalele, citalele e cikabile
Umundemwa: ubulalo bulafunika
Watule nsupa akapunda, ienda ilasuuma
Lisuku lya kutolelwa: lipompo
Ifyuma tafitolelwa mumo nga nda
Abantu tabatolelwa mumo nge sabi
Cikutukutu ca kulya no kutintilila
Mwenda cungulo tatobela muto
Wintobela – kubangilila
Umunwe umo tautola nda
Icitekeneshe ng’uni munsoli
Ilyashi ushiliko litandula kanwa
Akashiliwa kalatambwa
Calo tacitalala nga musunga
We ushishi njili, wishibe mu lunweno
Icisosa ci pa mano
Shimucita panono apokele Mwikalafye umukashi
Amano: mambulwa
Amano: ni mbuto balalobola
Uulanda na Bantu: e wishiba mano
Amano: manika
Amano yabuweka: tayashingauka ikoshi
Amano: yafuma mwifwasa yaingila mu culu
Uutwala pa nsaka: tonaula
Amano ya lubuli: yesa nga balwa
Amano yalatumfya
Umusokolobe utwalisha: eo batemwa
Amano yaba mu ficila mu ficila
Mununga ati: ncishe nshila
Mwana noko awama libili
Abana ba mfubu: bangala amatenga yonse
Umutembo: ufinina konse
Cipupa caitilo muto, mpanda yatobela panshi
Umweo wa muntu: waba mu kutwi
Cinshe nafwa no bukungilo
Ukekatila cinga ukwakaba
Nkombe taikata pa cinena
Cinci wa babili: te kuba cinci uli weka
Cine nkashi cikala na mashinshi ku musengele
Mfumu tailya cilukwa
Ukulebulili cilu e ku mwinshi
Alisuma mu cilopa
Ukacilika no ku bulesuuma
Mwana wa mpuku: tacilika bwendo
Muteya ciliba cenjela, nga cakufwanta wilila
Nkwale ya cilalu taifwa
Mwaka ushili obe taucilwa ibaka
Kucilo mulando: kutangalala
Cikulu tacalulwa
Cikulu cikala ku cibye
Cikulu tacilabwa
Aya alanwena amenshi ku ciku
Tumba wa ciku ushiliwa na mbwa
Ciku tacipalamana na mulilo
Cikondo aciba cimo, nga tacipununa
Cona ca ngulube caipeneka
Kupandila muko cishololo: kano mwana nanaka
Cula abwebwesha akanwa: aletula ne fyo alile
Cula cintomfwa: apulikilwa mulemba mu kutwi
Cuma ca lukasa tabacisunga, basunga cili mu cimpompo
Cula pa menshi ya ciko taciya
Cuma ca mushi: babika no mukaya
Wabulapo cushi: washa mulilo uleyaka
Nshila iletulo mweni: tayeba
Munshebwa: aile na mafi kwa nafyala
Uwakaana ukwela (ukwele sabi) – akaana no koca
Fibalala tafitula kumo (tafimonekela kuli umo)
Umuntu ekala na Bantu: uwikala ne nama akaliwa
Mupashi wa mubiyo tawendelwa
Wamfimba kapapa ka mbushi pa menso
Mwaice ushilafimbilwa atobela tobelafye
Akanwa takafina: uwafina mutembo
Cipe ca mwaice cifinina ku nshishi
Icikwishibe tacikulya acikupwililila
Wilafunda lushishi taulateba: ucenjeshe nkuni
Kamfipilile: balimwikete
Myenu bafuluka ne ibi
Fulwe pa kufwa: apaso mulilo
Icipaye mpuku: tacifutuka libili libili
Kufutula mukulu: kunakilila
Uwibukisha fya kale: alafwa
Ukwikalisha e kutule filundu
Mwaice ekalisha ilyanya
Akashimwikete katila: „Mufutule tuleya“
Citemwe nama cilekatilila
Uwikwite asontelo bwali ku kanwa
Abaima: tabateba nkuni
Tabwilila ushilile
Shi waililwa uonto buta bwakwe
Uko mukolwe atoolo bubenshi, e ku busalilo
Icilya icibiye cikula umutwe
Apesule citundu - tapesula lupe
Kabundi, cefyo mutwe, mpako shili na bene
Akaboko kakonka kabiye
Akacila ka mbushi kapyanga apo kalele
Kafumo katikila uko lya
Akakulu kakulu kacinda masha: kafenenkesha
Akalimo ushishi takatwalwa ku buko
Kalaisha te mumoni
Lesa mufushi tafulila umo
Lesa mukolokolo
Lesa talombwa inama
Lesa mukunku tasalili umo
Lesa te wakubikila bunga mu muti
Ubwile upwapika Lesa tabupikululwa
Icikupa Lesa teti uishibe
Apatebeta Lesa tapafuka cushi
Lesa ni shimuelenganya
Mfwa ya Lesa
Lesa Mukulu kampamba mwatuleulu
Tata Lesa cipunganya nkonde na kanyenjele na kanyenjele
Lesa shiwatutaula mibanga
Lesa akupangukile
Cumi ca Lesa
Kulye suku: kufipilila
Zielsetzung & Themen
Die vorliegende Arbeit dient als Dokumentation und Interpretation einer ausgewählten Sammlung von Sprichwörtern der Bemba, einer ethnischen Gruppe im heutigen Sambia. Ziel des Autors ist es, den kulturellen Reichtum dieser Sprache einem breiteren Publikum zugänglich zu machen, kulturelle Werte zu illustrieren und eine Brücke zwischen der Lebenswelt der Bemba und der modernen Gesellschaft zu schlagen.
- Dokumentation traditioneller Sprachweisheiten der Bemba
- Analyse kultureller Normen und sozialer Interaktionsmuster
- Vermittlung lebenspraktischer und moralischer Ratschläge
- Brückenschlag zwischen afrikanischer Ethnie und moderner Welt
Auszug aus dem Buch
Cibusa cafumine muli mfwaisha mufwi
-Freundschaft begann mit:
„hol mir meinen Pfeil“-
(Schon eine geringe Gefälligkeit
kann Freundschaft fördern)
Zusammenfassung der Kapitel
Abika – abikila bonse: Dieses Kapitel behandelt das Konzept des Teilens und die soziale Verantwortung innerhalb einer Gemeinschaft.
Bwikalo bwa nsaka – kusengushanya: Hier wird die Bedeutung des sozialen Mittelpunkts einer Dorfgemeinschaft sowie das stetige Kommen und Gehen im Leben thematisiert.
Imbwa ya mukali – taicenjela: Dieses Kapitel fokussiert auf die negativen Folgen übermäßiger Disziplin und Strenge in der Erziehung.
Ampula mu nda ulya – kano mupefye nga mpeeme: Hier werden emotionale Abhängigkeiten und die Bedeutung von zwischenmenschlicher Nähe beleuchtet.
Lesa mufushi tafulila umo: Ein thematischer Abschnitt, der sich mit göttlichen Attributen und der Universalität von Schöpfung und Fürsorge befasst.
Schlüsselwörter
Bemba, Sprichwörter, Sambia, Lebensweisheiten, Kultur, Ethnie, Gemeinschaft, Moral, Tradition, Sprachschatz, Soziale Ordnung, Afrikanische Philosophie, Erziehung, Zwischenmenschlichkeit
Häufig gestellte Fragen
Worum geht es in dieser Arbeit grundsätzlich?
Das Buch ist eine Sammlung traditioneller Sprichwörter der Bemba, die kulturelle Beobachtungen und moralische Lehren des alltäglichen Lebens in Sambia dokumentiert.
Was sind die zentralen Themenfelder?
Die Schwerpunkte liegen auf Gemeinschaft, zwischenmenschlichem Verhalten, Erziehung, Arbeitsethik und der Bedeutung von Weisheit und Klugheit.
Was ist das primäre Ziel der Arbeit?
Das Ziel ist die Bewahrung kulturellen Wissens sowie die Vermittlung tieferer Einblicke in die Lebenswelt und Denkweise der Bemba für eine moderne Leserschaft.
Welche wissenschaftliche Methode wurde verwendet?
Es handelt sich um eine redaktionelle Sammlung, die sowohl auf Feldforschung des Autors während eines langjährigen Aufenthalts als auch auf linguistischer Literatur basiert.
Was wird im Hauptteil behandelt?
Der Hauptteil gliedert sich in eine Vielzahl von Sprichwörtern, die jeweils mit ihrer wörtlichen Bedeutung, der übertragenen kulturellen Bedeutung und oft mit einer spezifischen Anwendung im sozialen Kontext erklärt werden.
Welche Schlüsselwörter charakterisieren die Arbeit?
Die Arbeit wird durch Begriffe wie Bemba, Lebensweisheiten, afrikanische Kultur und soziale Gemeinschaft definiert.
Welche Rolle spielt die "Insaka" im Leben der Bemba?
Die Insaka fungiert als sozialer Versammlungsort der Männer und stellt den eigentlichen Mittelpunkt des gemeinschaftlichen Lebens in einem Dorf dar.
Wie gehen die Bemba mit dem Thema Reichtum um?
Das Buch zeigt auf, dass übermäßiger individueller Erfolg oft kritisch gesehen wird, da die soziale Ordnung auf das Teilen innerhalb der Gemeinschaft ausgerichtet ist.
Was ist die Bedeutung des Sprichworts "Die Welt ist ein Knochen"?
Dies symbolisiert, dass das Leben und die Geschichte als ein fortwährender, unvollendeter Prozess verstanden werden.
Warum wird der "Onkel mütterlicherseits" besonders erwähnt?
Er gilt im Leben der Bemba als zentrale Bezugsfigur, da ihm eine wesentliche Verantwortung beim Schutz und der Begleitung der Kinder seiner Schwester obliegt.
- Arbeit zitieren
- Robert Badenberg (Autor:in), 2008, Weisheiten aus dem Süden, München, GRIN Verlag, https://www.grin.com/document/94075