Lesbiska kvinnor berättar om sin barndom

Homosexualitet i en utvecklingspsykologisk kontext


Diploma Thesis, 2000

84 Pages, Grade: godkänt


Excerpt


Innehållsförteckning:

1. Förord
1. 1. "Könsidentitet", "sexuell identitet" och "lesbisk"
1. 2. Homosexualitet och psykologi - en introduktion i ämnet
1. 3. Syftet med arbetet
1. 4. Arbetets uppläggning

2. Teori
2. 1. Kunskap som social konstruktion
2. 2. Normativ heterosexualitet
2. 3. Flickans psykologiska utveckling
2. 4. Preciserad problemställning

3. Metod
3. 1. Testinstrumentet
3. 2. Tillvägagångssätt
3. 3. Beskrivning av deltagarna
3. 4. Forskningsetiska problem
3. 5. Validering av testinstrumentet

4. Resultat
4. 1. Meningsskapande genom narrativa styrlinjer
4. 2. ”Jag har alltid haft homosexuella känslor ”
4. 3. Att inte vara som flickor brukar . .
4. 4. Barnens nära relationer
4. 5. Barnens lek och intressen
4. 6. Själv och identitet formas och sexualiteten upptäcks

5. Diskussion
5. 1. Mångfald och mönster - en sammanfattning av resultaten
5. 2. Konstruktionen av lesbiskhet och normalitet - ”en vanlig lesbisk barndom”
5. 3. Behovet av empatisk psykologisk forskning och tillämpning

Litteraturlista

Bilagor:

1 Annons för denna undersökning om lesbiska kvinnors barndom
2 Testhäftet till undersökningen, med instruktion, ”standardberättelse” och enkät
3 Svaren på enkät-frågorna om deltagarnas (vuxna) kvinnliga identitet
4 Översikt över deltagarnas relationer, intressen och självbilder

Förord

Detta examensarbete, inom psykolog-linjen på Lunds Universitet, bygger på en undersökning som jag planerade och genomförde inom ramen för en kurs i kvinnopsykologi 1993. Testinstrumentet konstruerade jag under handledning av Jitka Lindén, som jag här vill passa på att tacka för hennes undervisning, hjälp och intresse. Undersökningens resultat utmynnade dock vid den tidpunkten inte i något skriftligt arbete.

Jag vill vidare tacka min handledare i arbetet med examensuppsatsen, Marie Bergström, för hennes hjälp med teorisammanställning, materialbearbetning och -tolkning. Jag önskar dessutom uttrycka min uppskattning för ett generöst bidrag från Institutionen för Tillämpad Psykologi, till min resa till en brittisk konferens om psykoanalys och homosexualitet april 1997.

Mitt varmaste tack gäller naturligtvis de kvinnor som deltog i undersökningen med engagemang och därmed gjorde denna studie möjlig. Jag hoppas att läsaren i min framställning hittar nya synpunkter på flickors psykiska utveckling. Arbetet syftar också till att återge deltagarnas barndomsberättelser, så att läsare här får tillfälle att leva in sig i lesbiska kvinnors upplevelser och erfarenheter från barndom till vuxenliv.

1. 1. "Könsidentitet", "sexuell identitet" och "lesbisk"

Det är inget okänt faktum att grunderna till de psykoanalytiska teorierna utarbetats av manliga akademiker. Feministisk forskning har under den senare delen av 1900-talet t.ex. visat att Freuds klassiska teori om kvinnors psykosexuella utveckling utgår från mannen som norm, där "flickan tilldelas egenskaper som definierar henne som avvikande i relation till pojken" (Frithiof, 1987). Genom att anlägga ett kvinnoperspektiv har de psykologiska utvecklingsteorierna kunnat modifieras betydligt. Tidigare hade begreppet kvinnlig könsidentitet en nedvärderande innebörd, idag beskrivs kvinnlig könsidentitet utifrån flickors och kvinnors upplevelser och erfarenheter. Dessa kvinnopsykologiska vinster har dock inte automatiskt medfört att teorierna även omfattar lesbiska kvinnors utveckling. Bakgrunden till detta kan finnas i att utvecklingen av en kvinnlig könsidentitet i alla teoretiska modeller per definition framställs som en heterosexuell utveckling. För detta arbetets teoretiska utgångspunkt kan det därför vara av värde att med hjälp av ett något bredare samhällsvetenskapligt perspektiv visa att begreppet "könsidentitet" utöver den psykologiska (eller inre) dimensionen även omfattar en social dimension.

Social konstruktionism tillhandahåller ett perspektiv där kön ses som en social konstruktion. Könsidentiteten blir då individernas självuppfattning mot en bakgrund av den gällande diskursen för kön (Burr, 1995). Nina Björk förtydligar detta och menar att man själv skapar sin könsidentitet utifrån hur man förmår att förstå den samhälleliga diskursen. Hon förklarar denna mekanism med att det bekräftar ens könsidentitet att bete sig i enlighet med de egenskaper som tillskrivs ens kön. Björk tror att ”kvinnlighet” hos oss defineras av en motsats: å ena sidan är ”kvinnlighet” medfödd och å andra sidan måste ”kvinnlighet” läras in! Egenskaperna tillskrivs i själva verket inte de biologiska könen, utan samlas kring idéen om könets egentliga väsen, en genuin kvinna eller genuin man, som med andra ord är en kulturell skapelse (Björk, 1997).

Hur detta går till förklaras delvis av den kognitiva teorin, där man anser att kön är ett centralt kognitivt schema, en central kategorisering i de flesta kulturer. Scheman styr hur vi förstår nya erfarenheter och hur vi tänker. Eftersom människor tillhör ett av två kön, och människor attribuerar olika till sig själv och till andra, utvecklar män och kvinnor olika könsscheman (Bjerrum Nielsen och Rudberg, 1987).

Det är slutligen utvecklingspsykologer som placerar könsidentitet på ett ”inre” plan, där den bildas till skillnad från könstillhörighet och könsroller. Könsidentiteten har många skikt och är mycket djupare förankrad i personligheten än t.ex. åsikter och attityder. Behov, önskningar och identitet sammanfaller dock inte automatiskt med den inlärda könsrollsrepertoaren. Identitetsbildningen är en process där individen aktivt skapar mening. Inom psykoanalytisk teori betonar man betydelsen av identifiering för identitetsbildningen, men visar också på att barn upplever att de är som de blir bemötta (Bjerrum Nielsen och Rudberg, 1987).

Uppfattningarna i olika psykologiska perspektiv går vitt isär ifråga om hur stabil över tid könsidentiteten är. Empirisk forskning ger vid handen att barn först vid 5-6 års åldern, är helt på det klara med att deras kön inte kan rubbas, men att barn redan vid 18 månaders ålder har en uppfattning om sin könstillhörighet, och att många barn vid 3 år utgår ifrån att människor med samma kön har likadana egenskaper, inklusive de själva. Att en person får sin könstillhörigheten genom sitt biologiska kön, gör skillnader och tillhörigheter oerhört stabila i vår världsbild (Bjerrum Nielsen och Rudberg, 1987). Som de teoretiska synpunkterna ovan visar är det dock inte självklart att tillordna flickor resp. pojkar egenskaperna ”kvinnligt” respektive ”manligt”, och att bygga modeller för resp. köns identitetsutveckling på dessa sådana begrepp.

Definition av begreppen ”lesbiskhet” och ”sexuell identitet” Finns det en homosexuell utveckling till skillnad från en heterosexuell utveckling? Finns det specifika psykiska mekanismer som gör ett barn till en blivande homosexuell? Eller föds barn med en bestämd sexuell läggning, och genomgår därför vissa psykiska processer under sin uppväxt? Inga av dessa frågor är relevanta för detta arbete, genomförandet av denna studie sker oberoende av om det är klarlagt om homosexualitet är medfödd, socialt konstruerad eller psykiskt förvärvad på annat sätt. Skillnader mellan vuxnas sexuella orientering, identitet eller livstil börjar naturligtvis ta form någon gång under deras barndom, ungdom eller senare liv. Många (men inte alla) homosexuella och bisexuella (samt några heterosexuella) vuxna berättar exempelvis hur de under tonåren kände längtan efter kärlek, sex och/eller erotik med människor av det egna könet. Dessa barns varierande utveckling ska belysas med detta arbete.

I denna studie ska gruppen lesbiska kvinnor istället avgränsas genom följande utsaga: ”Lesbisk är den kvinna som säger att hon är det” (se även Elliot, 1995). En sådan definition tillhandahåller inga entydiga avgränsningar mellan gruppen "lesbiska" och gruppen "heterosexuella" kvinnor. Det kan finnas kvinnor som vill använda båda beteckningarna om sig själva. Dessutom finns det kvinnor som inte identifierar sig med någon av dessa två begreppen, ”Many women engage in emotional and sexual relationships with other women, sometimes for long periods of time, without construing their involvements to mean that they are lesbians.” (Ponse 1978).

Denna definition av begreppet "lesbisk" tillåter komplexitet. Den förutsätter inte existensen av specifikt homosexuella beteenden eller personlighetsdrag. Det är därför inte möjligt att med hjälp av denna definition bedömma graden av en kvinnas "lesbiskhet". Istället lämnar denna definition öppet på vilka grundval en enskild kvinna säger att hon är "lesbisk". Vi vet inte om hon använder ordet i betydelse: sexuell läggning eller om hon istället syftar på en livstil eller på en identitet. Det kan även tänkas att hon uttrycker ett politiskt ställningstagande (seperatism) eller att hon med orden "jag är lesbisk" enbart vill tala om att hon för tillfället lever i en kärleksrelation med en kvinna. (Se även hur deltagarna i denna undersökning definerar sin lesbiskhet i Tabell 1, kapitel 3.)

Vidare ligger denna definition av "lesbiskhet" inom ramen för begreppet "sexuell identitet", som det används inom social konstruktionism. Med "sexuell identitet" betecknas en människas identitet beträffande valet av partners eller inriktningen av sexualiteten. Identitet ses som ett personligt valt epitet, som består utav socialt skapade och genom social interaktion föränderliga innehåll, tillgängliga i den rådande diskursen. (Begreppet "sexuell identitet" används även inom utvecklingspsykologin (se ex Havnesköld och Risholm Motander, 1995), för bilden av sig själv som könsvarelse och som älskande och sexuell person. Denna sammanblandning av två delar av självbilden gör den utvecklingspsykologiska versionen av begreppet otymplig.)

1. 2. Homosexualitet och psykologi - en introduktion i ämnet

Detta avsnitt ger en kort introduktion till hur psykologisk teoribildning har sett och ser på homosexualitet. I ett primitivt försök att begränsa problemet, kan det hävdas att största delen av psykologisk kunskap om heterosexuella vuxna även kan tillämpas på homosexuella, om hänsyn tas till de faktiska skillnaderna i livssituationen (i den mån man har sådan kunskap). Psykodynamisk teori, som tagit fram viktiga delar av utvecklingspykologin, hävdar emellertid att barndomens psykosexuella utveckling spelar en central roll för hela den psykiska utvecklingen, t.ex formandet av personligheten eller utvecklingen av psykopatologier. När de utvecklingspsykologiska teorierna samtidigt skildrar den psykosexuella utvecklingen som en uteslutande heterosexuell utveckling, leder det till en patologisering av homosexualitet (Andersson 1995).

Freud talar i flera av sina texter osäkert, motsägelsefullt och ibland patologiserande om homosexuella (Wolf, 1997). I äldre psykodynamisk teori kom begreppet homosexualitet oftast att beteckna avvikelser i den psykosexuella utvecklingen. Som framhålls av klinikerna Noreen O´Connor och Joanna Ryan har psykoanalysen kommit att se på homosexualitet hos vuxna som "various forms of pathology, perversity, or immaturity". Dessa författare visar i sin bok "Wild Desires & Mistaken Identities. Lesbianism and Psychoanalysis" hur den psykoanalytiska teorin fram till idag "provides no articulated conception within its own terms of an integrated, non- pervers, mature and manifest homosexuality, or of what is required to achieve this." (O´Connor och Ryan, 1995). Förvirrande i sammanhanget är att psykodynamisk litteratur än idag inte sällan betecknar barns kärlek till en förälder av samma kön som ”homosexuella” känslor. Genom att på detta sätt trivilalisera företeelsen, bidrar psykologin samtidigt till att osynliggöra kärlek mellan människor av samma kön.

Klinisk forskning har därför ofta varit inriktad på att hitta orsaker till homosexualitet med förhoppningen att kunna erbjuda en korrigerande behandling (en kort översikt hittas i Nilssson 1972). Denna föga framgångsrika forskning har främst fokuserat på manlig homosexualitet. I den mycket begränsade mängd psykoanalytiska litteratur som finns om homosexuella kvinnor patologiseras kvinnorna och det de berättar om sin uppväxt. Joyce McDougalls tidigare arbeten är representativa för den genren (Mc Dougall, 1979). Sammanfattningsvis kan det konstateras att de förhärskande psykodynamiska föreställningar om homosexualitet är ytterst bristfälliga och ofta grovt missvisande.

Mot bakgrund av detta är det relevant att fråga hur de gamla patologiserande föreställningarna om homosexualitet som en perversion eller en felutveckling påverkar den psykologisk tillämpning. En undersökning från 1996 visar att den psykoanalytiska diskursen om homosexualitet slår igenom i dagens psykoanalytisk teori och tillämpning. I studien intervjuas ett antal verksamma psykoterapeuter som själva ansåg sig ha en positiv grundsyn på homosexuella klienter. Studien visade emellertid att det psykoanalytiska tänkandet hos dessa behandlare resulterade i patologiserande tolkningar och normativa uppfattningar om hur individens psykosexuella utveckling bör gestalta sig, nämligen som en följdriktig process med ett heterosexuellt slutmål (Andersson 1996).

Psykologisk teori utanför den psykodynamiska domänen ger inte en mer nyanserad bild. Homosexualitet "hanteras" snarare genom en tolerant tystnad. Exempelvis saknas vanligen homosexualitet som ämne i den undervisning och litteratur som utgör dagens psykologutbildning. Generellt gäller att modern psykologisk litteratur inte berör existensen av homosexuella känslor och hur de kan tar sig uttryck i livets alla skeenden. Ett belysande exempel utgörs av Havnesköld och Risholm Motanders Utvecklingspsykologi (1995), som ger en lättfattlig översikt över teori och forskning. Det är mycket anmärkningsvärt att homosexuella/ homosexualitet inte ens behandlas i avsnitt som handlar om sexualitet som livstema. Moderna psykodynamiska teoretiker förnekar emellertid inte att somliga barn blir homosexuella som vuxna (se exempelvis Chodorow, 1978). Vid en närmare granskning drar dock Chodorow inte den naturliga slutsatsen att homosexuella vuxnas könsidentitet och sexuell identitet tagit sin början under barndom. Hon inkluderar följdakligen inte homosexualitet i sin modell av flickors psykiska utveckling.

Till bilden hör också att det patologiserande synsättet stämmer dåligt överens med flertalet homosexuellas upplevelse av sig själva. När lesbiska kvinnor och homosexuella män beskriver sin förmåga till kärlek och sexuella samvaro, skildrar de en mångfald olika upplevelser, som ofta är integrerade i personlighet, självbild och den sociala identiteten. Om utvecklingen till heterosexuell vuxen är normen för den psykiska utvecklingen, blir således psykologin och dess företrädare ett område homosexuella bör undvika för sin psykiska hälsas skull. Även den moderna psykologins tystnad uppfattas av många homosexuella som ett medvetet exkluderande och som en diskriminerande ovilja att söka kunskap om homosexuella, och om de villkor homosexuella utvecklas i och lever med.

Den psykologiska forskningens och tillämpningens okunskap om de förhållanden som styr människans val av kärleksobjekt konfronteras därför inte med dem, vars liv och erfarenhet genom sin blotta existens ifrågasätter de rådande modellerna. Beroende på detta fortsätter man att använda sig av utvecklingspsykologiska modeller som inte skilja på utvecklingen av den sexuella identiteten resp. könsidentiteten. Exempelvis kritiserar Gardiner objektrelationsmodellen för att den inte kan tillämpas på homosexuella, eftersom ”the formation of self-image and the formation of desire are aspects of the same process” (Gardiner, 1987). En nytillkomnen vetenskapsteori, Queer theory (se kapitel 2.2.), analyserar den rådande diskursen av sexualiteten. Inom teorin hävdas att diskursen innehåller en missvisande polarisering mellan hetero- och homosexualitet, varigenom den "onormala" homosexualiteten hjälper till att upprätthålla heterosexualiteten som det normala.

Samtidigt kan man i psykodymaniskt tänkande skönja ett frö till ett annat förhållningssätt gentemot homosexuella existens. Wolf (1997) visar till exempel på den psykodynamiska beredskapen till att erkänna osäkerhet: ”if Freud’s work reveals anything about homosexuality, it demonstrates above all that Freud himself was confused and uncertain about the whole subject.” Freuds deterministiska sökande efter faktorer för utvecklingen av människans sexuella inriktning bidrog i stor grad till att psykoanalysens modeller blev normativa. Samtidigt ifrågasatte Freud inte bara homosexualiteten utan även heterosexualiteten (Wolf, 1997). Enligt psykoterapeuterna O´Connor och Ryan (1995) har det psykoanalytiska förhållningssättet vidare en "rich appreciation of the complexity of subjectivity" och tillhandahåller dessutom ett språk, med vars hjälp det är möjligt att lyssna med förståelse till lesbiska kvinnors upplevelser. Det är på grundval av dessa teoretiska utgångspunkter som denna studie vill bidra till en förståelse av homosexualitet och psykisk utveckling.

1. 3. Syftet med arbetet

Syftet med detta arbete är att placera lesbisk existens i en utvecklingspsykologisk kontext, genom att visa på behovet av att ifrågasätta tidigare modeller för barns psykosexuella utveckling och att integrera homosexualitet i utvecklingspsykologisk forskning, teori och utveckling, samt att genomföra en studie som beskriver lesbiska kvinnors barndom. Studien har genomförts med hjälp av ett testinstrument som utvecklats på grundval av arbetets teoretiska bas. I det material som på så vis genereras, kommer människor till tals, vars barndomsupplevelser inte finns representerade i någon utvecklingspsykologisk teori. Detta synliggörande, av lesbiska kvinnors egna berättelser, kan i sig betecknas som ett syfte för arbetet.

1. 4. Arbetets uppläggning

I början av detta första kapitel har det redogjorts för undersökningens vetenskapliga begrepp (1.1) och bakgrund (1.2). Här visas att studiens forskingsobjekt (lesbiska kvinnor) och undersökningens frågeställning (deras utveckling under barndomen) blir problematisk i relation till utvecklingspsykologin, som aldrig har förmått integrera en homosexuell utveckling i sina perspektiv förutom som en patologi. Med anledning av detta diskuteras de teoretiska antaganden som kan tänkas ligga till grund för denna brist. Diskussionen visar på behovet av forskning som placerar homosexualitet i en icke-patologiserande utvecklingspsykologisk kontext. Detta förutsätter dock ett bredare teoretiskt perspektiv som omfattar annan psykologisk och samhällsvetenskaplig teori.

För denna studies teoretiska förankring framstår två olika teorier som relevanta, vilka redovisas i kapitel 2. Den ena teorin utgörs av social konstruktionism och queer theory, som är ett homosexuellt perspektiv inom den social konstruktionistiska vetenskapsteorin. Queer forskare bedriver forskning om homosexuella och skapar därvid mycket användbara samhällsvetenskapliga begrepp, som till exempel begreppet "homosexuell identitet". Teorikapitel 2 inleds således med en introduktion av social konstruktionism och queer theory, som följs av exempel från queer forskning om lesbiska kvinnor. Den social-konstruktionistiska vetenskapsteorin saknar emellertid begrepp som beskriver människans ”inre” processer. Dessa processer finns bäst beskrivna i psykodynamisk teori, som å sin sida i mycket stor utsträckning ignorerar homosexualitet. Här kommer den andra teoribildningen in genom den feministiska sociologen Nancy Chodorow, vars arbete presenteras i teorikapitlets tredje del. Chodorow har utvecklat en modell för flickans psykiska utveckling med utgångspunkt i ett objektrelationsteoretisk perspektiv. I sin modell beskriver hon den process som, enligt hennes förmenande, konstruerar heterosexualitet. Teorikapitlet avslutas med en preciserad problemformulering.

I kapitel 3 beskrivs det testinstrument som jag skapade för denna undersökning om lesbiska kvinnors barndom. Vidare skildras deltagarna och genomförandet, varefter de metodologiska frågeställningarna för undersökningen diskuteras. Genom att slutligen jämföra testinstrumentets konstruktion med det material som undersökningen producerat, i form av sjutton skriftliga bidrag, görs en validering av testmetoden.

Kapitel 4 består av en resultatredovisning där det insamlade materialet presenteras under två rubriker som anknyter till studiens teoretiska bas. Den första delen behandlar viktiga utvecklingspsykologiska teman och den andra delen granskar materialet på grundval av ett social konstrutionistiskt perspektiv. I deskriptivt syfte återges ett stort antal citat från deltagarnas skriftliga bidrag.

I kapitel 5 sammanfattas resultaten med hänseende till undersökningens frågeställningar (se 2.4). Konstruktionen av lesbisk utveckling, som den framstår i deltagarnas egna texter om sin barndom, belyses utifrån arbetets utvecklingspsykologiska och social konstruktionistiska perspektiv. Slutligen diskuteras de möjliga slutsatser som kan dras för framtida psykologisk teori och tillämpning.

2. Teori

En studie om lesbiska kvinnors barndom spänner över ett stort spektrum av psykologiska områden. Ämnet omfattar inte bara ett antal utvecklingspsykologiska frågor, utan inbegriper även frågeställingar rörande allt från homosexuella kvinnors självbild och könsidentitet till samhälliga attityder till kön och sexualitet. För att fånga in ämnets komplexitet finns i denna teoridel två vitt skilda skolor representerade, nämligen social konstruktionism och objektrelationsteorin.

Social konstruktionism brukar räknas till socialpsykologin, men forskare som använder denna teoribildning återfinns i alla samhällsvetenskaper. De förenas av att de står kritiska mot den traditionella vetenskapens påstående att kunna förklara människan. De poängterar att alla forskare inom natur- och samhällsvetenskaperna använder begrepp som är konstruktioner, påverkade av rådande diskurser, dvs de för tillfället accepterade ”sanningar”.

Det nya forskningsområdet queer theory, som presenteras i kapitlets andra del, är en homosexuell tillämpning av social konstruktionism. Olika queer teoretikers skrifter och studier är därför en rik källa att ösa ur när det gäller att hitta konkret forskning om homosexuella och deras liv och erfarenheter.

Sociologen Nancy Chodorow, med rötter i såväl feminism som också i den psykoanalytiska skolan objektrelationsteorin, har skrivit en bok om moderskapets reproduktion (Chodorow 78/88). I teorikapitlets tredje del presenteras Chodorows modell för flickans psykologiska utveckling, särskilt utvecklingen av köns- och den sexuella identiteten.

Teorikapitlet avrundas kort med en precisering av problemställningen.

2. 1. Kunskap som social konstruktion

Denna introduktion i social konstruktionism baseras på en bok i ämnet av Vivien Burr, docent i psykologi i Storbritanien. Hon skriver att social konstruktionism ifrågasätter den kunskap som vanligtvis tas för självklar. Man anser nämligen att all kunskap är producerad i en social process. Kunskap och socialt handlande går enligt detta synsätt hand i hand, utgångspunkten är att all kunskap har en innebörd för socialt handlande (Burr 95).

Även på ett annat sätt är kunskap ”social” för teoretiker inom social konstruktionism. Kunskapen om människan söks utanför individen i hennes omgivning. Detta beror på uppfattningen att det inte finns några inneboende, naturgivna egenskaper att slå fast om människan. M.a.o. menar man att det inte finns något sådant som ”människans natur” att upptäcka eller definera. Ett sådant synsätt kallas anti-essentialism och innebär radikalt mera än att man försöker förklara människan utifrån dess miljö. Såväl förklaringar utifrån människans miljö, ex strukturerna, och förklaringar utifrån människans inre, exempelvis personlighetsdrag, klassas som deterministiska av dessa forskare (Burr 95).

Burr pekar också på den radikala anti-realism med vilken man inom den sociala konstruktionism ifrågasätter vetenskapernas anspråk på objektivism. Man menar att det inte är möjligt att iakttaga verkligheten ”objektivt”, utan att man bara kan beskriva sina intryck. Kunskap är därför inte allmängiltig sann utan alltid historiskt och kulturellt specifik. Man kan inte påstå hur människan ”verkligen” är. Kunskap uppstår, och kan bara uppstå, ur de uppfattningar som finns tillgängliga i respektive tid eller kultur (Burr 95).

Språkets betydelse för vår uppfattning av oss själva och världen understryks ofta inom social konstruktionism. Man menar att språk föregår tankar, att det i språket redan finns strukturer och t.o.m. kategorier. När vi tror att vi förstår sammanhang genom att vi iakttar dem objektivt, glömmer vi att begreppen vi använder, kategorierna vi tänker inom, har vi alla fått oss förmedlade genom andra människor. Inom denna vetenskapsteori ses språk som ett socialt handlande. Att använda språk är att konstruera. Därför säger representanter för denna vetenskapsteori att vi människor hela tiden konstruerar verklighet och kunskap. Språk uttrycker därför inte en spegling av vårt inre, våra innersta känslor eller vårt omedvetna (Burr 95).

I social-konstruktionistisk forskning står interaktion och sociala former i fokus som förklaringar för mänskligt handlande (sociala fenomen), inte statiska entiteter eller yttre strukturer. Man undersöker hur kunskap skapas i processer av interaktion mellan människor. Den påverkan sociala strukturer har på dessa processer studeras. Men man vänder sig mot uppfattningen (i exempelvis äldre sociologisk forskning) att människans handlande determinerars av de yttre strukturerna (Burr 95).

Människans bild av världen och av sig själv

En av de mest centrala begrepp inom social konstruktionism är ”diskurs”. Språket anses vara strukturerat i ett antal diskurser, med vilket menas system av utsagor som konstruerar ett objekt. Dessa utsagor om t.ex. en företeelse, eller klass av personer, existerar i form av meningar, metaforer, representationer, bilder, berättelser osv som tillsammans utgör en viss bild i ett visst ljus. Utsagorna är inte attityder eller åsikter. En diskurs kan betraktas som en slags referensram eller bakgrund mot vilken våra yttringar kan bli tolkade. Vad människor säger eller skriver är då enligt detta synsätt alltid exempel på en diskurs, eller ett tillfälle där vissa diskurser (före andra) ges möjlighet att konstruera situationen. Diskurser (med sina diskursiva praxis) tillhandahåller ett visst, och därmed begränsat, råmaterial för människans tänkande och sociala handlande. Hur mycket manöverutrymme eller valfrihet människan egentligen har finns det olika uppfattningar om inom denna teoribildning (Burr 95).

Diskurser erbjuder människor en referensram för sin vardagliga upplevelse/förståelse av sig själva och sina liv. Samtidigt har diskurser funktionen av social kontroll. Diskurser såsom ”romantisk kärlek” och ”kön” och ”familjen” kan ses som sätt att prata om våra liv, sätt att konstruera dem, leva dem och representera dem för oss själva. Samtidigt döljer dessa diskurser orättvisa sociala arrangemang, så att dessa kan fortsätta att vara en del av vår världsbild. Vi har t.ex. de samhälleliga institutionerna lagen, utbildningen, äktenskap, familj och kyrkan, som erbjuder social status, sociala positioner, sociala strukturer och social praxis. Då finns det maktfaktorer som påverkar vilka diskurser som tas för sanna, blir säkerställda eller uppmuntrade. Omvänt kan nya diskurser förändra samhälleliga institutioner. Till exempel har diskursen ”familj” varit (respektive är) mycket olika beroende på tid eller kultur (Burr 95).

Det finns även andra faktorer som påverkar en diskurs. Burr skriver att varje diskurs alltid i tysthet blir ifrågasatt av andra diskurser, såsom makt och motstånd alltid opererar ihop (Burr 95).

Personen och personligheten

Förhållandet mellan diskurser och människan beskrivs inom den sociala konstruktionismen så att en individ, i det ögonblick hon/han använder sig av en diskurs (eller befinner sig i en diskurs) intar en position inom den diskursen, en s.k. ”subjektposition”, som ger ett innehåll åt individens subjektivitet i det sammanhanget. Individen upplever världen och sitt liv utifrån den positionen i det perspektivet. Där finns ett begränsat antal begrepp, bilder, metaforer, sätt att tala, berättelser. Till skillnad från roller är positioner emotionellt bindande. Personen känner att hon tillhör den kategori människor diskursen talar om. Individens personliga moralsystem är helt och hållet hämtat från den positionen (Burr 95).

Med begreppet ”positionering” menas inom detta perspektiv processen av människors intagande av positioner. En del författare som brukar begreppet syftar på den livslånga processen av hur våra identiteter och vi själva som personer blir till genom socialt och kulturellt tillgängliga diskurser. Andra författare betecknar med begreppet positionering istället hur alla våra egna beskrivningar av oss själva förhandlas fram i social interaktion. Ett exempel på forskning där positioneringsbegreppet kommer till användning är forskning om kön i förhållande till makt. Sådan social konstruktionistisk forskning kan då handla om att visa hur i heterosexuella relationer, framför alla andra ställen i samhället, könsskillnader reproduceras (Burr 95).

En del positioner är livslånga t.ex. kön eller faderskap. Det finns också tillfälliga eller rent av flytande positioner. Sådana positioner förhandlas fram i en social interaktion, i en ständig process där positioner erbjuds, accepteras eller tillbakavisas. Med hjälp av dessa förhandlingar kan identiteter tas eller byggas. En person eller grupp kan gripa makt beroende på vilka positioner hon eller de förhandlar fram åt sig. En person innehar naturligtvis alltid många subjektpositioner samtidigt. Fysiska, beteendemässiga och ekonomiska (livs-)villkor utgör likväl en krass begränsning av vilka positioner en människa överhuvudtaget kan inta (Burr 95).

Sammanfattas beskrivs människan inom social konstruktionism som en person som blir till och skapar sig själv i sociala relationer och möten genom att använda diskurser, och som därigenom upplever världen och sig själv i diskurser. Människan framställs också som formad av det språk hon använder, tänker inom och handlar utifrån. Sist men inte minst så beskrivs människan som en person som befinner sig i en ständig process av positionering, där personen består av summan av sina subjektpositioner.

Dessa postulat påverkar synen på personligheten inom social konstruktionism. Föreställningen om personligheten, ett inre ”själv” som uttrycker sig spontant och personligt i form av känslor och är avskilt från andra människor, ifrågasätts. Människor upplever visserligen att de själva och andra har en unik, sammanhållen personlighet, men den social-konstruktionistiska uppfattningen är att de faktiskt upplevda känslor av kontinuitet och sammanhang beror på minnet, som väljer ut det som passar in i ett sammanhang. Det som traditionellt kallats personlighet klassas alltså av den sociala konstruktionism som en teori vi använt för att försöka ge mening åt de mönster vi kan se i våra upplevelser, inte som ett faktum om den mänskliga naturen.

Därför är begreppet personlighet inte meningsfullt att använda inom social konstruktionism. Istället påstår man att karakteristiska beteenden är något som existerar mellan människor. Man kallar det för ”joint action”, och uttrycker därmed att beteenden bara kan vara typiska för en viss interaktion mellan specifika individer. En annan människans personlighet är inget vi kan upptäcka, det är något vi skapar. Kanske har vi en mångfald av potentiella ”själv”, som inte nödvändigtvis är förenliga, och som förändras ständigt med situationerna, resonerar Burr (95). Att anlägga ett social- konstruktionistiskt perspektiv innebär därför att man förstår och beskriver människan utifrån relationer.

Identiteten

Identitet är ett centralt begrepp inom social konstruktionism för att beskriva människor (vilket gör begreppet analog till psykologins begrepp personlighet). Man hävdar att positionerna inom dem i kulturen tillgängliga diskurser angående ”självet”, sexualitet, ålder, ras o.s.v. konstruerar människors identitet. Identiteter är inte fixerade eller determinerade, men de har heller inte blivit danade godtyckligt, slumpmässigt eller tillfälligt. En identitet uppstår ur interaktion med andra människor och grundas i språket, förklarar Burr. I dagens Sverige har vi t.ex. relativ få olika positioner i sexualitetens diskurs. Trots att dessa få kategorier, homo- eller hetero- eller bisexuell, är alltför snäva, upptäcker ständigt människor sin ”sanna” identitet: att de ”är” homosexuella. Inom social konstruktionism förhärskar uppfattningen att identitet inte upptäckas, utan att den skapas (Lundahl 96).

Exemplet med de sexuella identiteterna styrker också tesen om att identitet alltid skapas i förhållande till något. I vårt samhälles diskurs om sexualitet är det ju så att om man inte heterosexuell måste man vara homosexuell. Passar inte det riktigt heller, finns möjligheten att identifiera sig som bisexuell. Man är alltså inte helt fri att skapa helt nya kategorier, som säkerligen kunde vara mycket meningsfulla för den enskilda individen.

I andra områden kan vi se en mångfald diskurser ständigt verksamma för att konstruera och producera vår identitet. Positionerna inom t.ex. diskursen kön, och därmed könets betydelse för identiteten, förändras och förhandlas ofta. Människan strävar efter att uppnå livskraftiga identiteter. Det gäller att lära sig välja sådana diskurser vars positioner medför gott för personen. Gällande eller dominerande diskurser hänger positioner samman med sociala arrangemang och bruk, som i sin tur stödjer status quo och upprätthåller de mäktigas positioner. Förändring, i form av nya diskurser, är ett hot mot dessa. Om det är sant att den heterosexuella kärnfamiljen är hörnstenen i vår tids kapitalism utgör homosexualitet ett hot mot status quo (Burr 95).

De flesta forskare är överens om att människan upplever sig ha frihet att välja tankar, beteenden och positioner. Men några forskare tror att denna frihet att agera bara finns i vår föreställning. De identiteter till exempel, som vi ju upplever att vi iklär oss frivilligt, är enbart resultat av vad som är möjligt att föreställa sig, vad som är möjligt att uppleva, känna och tänka i ett visst bestämt samhälle, säger dessa forskare. Det perspektivet kallas det autonoma, självreflexiva subjektets död (Lundahl 96).

Människor är berättare

Språkets betydelse betonas inom social-konstruktionism, ett antal olika teorier har lagts fram om vad språket konstruerar, och hur det går till. En tämligen radikal position i denna fråga intas av psykologen Harré, som påstår att personens psykologiska innehåll enbart är språk-skapelse. Han menar att även medvetandets objekt såsom självet, vår uppfattning av vad det är att vara en person och vår egen identitet är konstruerade genom språk och formade som berättelser, och därmed bara en konsekvens av språket. Harré förklarar detta med att även vår upplevelse av oss själva och vår känsla av att vara agent är uppbyggda kring vår kulturs specifika linguistiska bruk och har kristaliserats runt dessa linguistiska former (Burr 95).

Andra forskare (som t.ex. Sarbin och forskarparet Gergen) tycker att människor har större del i skapandet av sina upplevelser. De beskriver människan som en aktiv konstruktör, som hittar på berättelser om sig själv och sin värld. Dessa forskare betonar att människor är berättare, som upplever sig själva och sina liv i berättande (= narrativa) termer. Man kan se berättelserna som den mentala formen som organiserar våra upplevelser. Berättelserna förklarar vad vi upplevt, men de är ändå bara fiktiva (Burr 95).

En särskild berättelseform, inte alls ovanlig i kvalitativ forskning, är livshistorien. I konstruktionen av livsberättelser visar sig en strävan att skapa ordning, att organisera sammanhängande och begripligt och att föra fram det som passar ihop med det vuxna livet. Ett annat fenomen som ofta dyker upp i livhistorier är kollektiva berättelser. Alla medlemmar i en grupp eller kultur känner till de för gruppen/kulturen gällande kollektiva berättelser. Dessa berättelser, eller små stycken, är redan färdiga och accepterade tankefigurer och etablerade föreställningar. Alla gruppmedlemmar, eller alla med samma identitet, måste förhålla sig till de för gruppen/kulturen gällande kollektiva berättelserna. Det kan ske genom att man tillämpar berättelsen själv eller genom att man tar avstånd från något i den kollektiva berättelsen (Burr 95).

Livsberättelser kännetecknas också av att de organiseras av styrlinjer. Den vanligaste styrlinjen är orsak och verkan eller kausalitet. Dessa fungerar som huvudnycklar för meningsskapandet. Formen för livsberättelsen är ofta, t ex i självbiografiska texter, den av en utvecklingshistoria: ett livs progressiva resa bort från problem och förtryck, över frigörelsen från hindren i livet, fram till det autentiska jagets aktualisering och framträdande (Lundahl 95). Dessa former för berättandet om det egna livets utveckling har fått betydelse inte minst i forskning om homosexuellas liv. Ett viktigt inslag i den homosexuella kulturen är exemplevis kollektiva ”komma ut”-berättelser. Det är också vanligt att den egna homosexualiteten används som meningsskapande tråd i livsberättelser.

2. 2. Normativ heterosexualitet

Sedan början av 80-talet har öppet homosexuella akademiker runt om i världen utvecklat ”queer theory”.. Med utgångspunkt i ett samhällsvetenskapligt perspektiv kartläggs och defineras de kulturer där homosexualitet existerar. Queer teori utgörs inte av en teori, eller ens ett antal klart formulerade teorier, utan består av ett antal olika perspektiv som alla betraktar den normativa heterosexualiteten som ett problem som borde förklaras. Queer theory har på senare tid även fått företrädare i den svenska akademiska världen, tidskriften ”lamda nordica” ägnade till exempel 96 ett temanummer åt detta ämne.

I ”lamda nordicas” temanummer ger socialantropologen Don Kulick en förklaring till hur det engelska ”queer” kom att bli ett begrepp. ”Queer” översätts på svenska till ”konstig”, ”knäpp” eller ”avvikande”.. I USA användes ordet ”queer” till en början som ett nedsättande skällsord för homosexuella av båda könen. Efterhand kom organiserade homosexuella att själva ta ordet i bruk. I Sverige kan detta fenomen liknas vid det sätt på vilket det gamla skällsordet ”bög” idag används av unga homosexuella män om sig själva. Ordet ”queer” har numera en positiv betydelse och är ett begrepp för homosexuellas särart (inte biologiskt sett, utan som identitet). Användarna av beteckningen ”queer” vill inkludera alla som ställer sig utanför den normativa heterosexualiteten. I denna bemärkelse är ordet ”queer” inte en beteckning för ”bög” eller ”lesbisk” eller ”bisexuell” (Kulick 96)

En av queer theorys förgrundsgestalter är Michel Foucault. Hans dekonstruktion av begreppet sexualitet och hans analys av sexualitetens historia har bidragit till förståelsen av den homosexuella indentitetens utveckling i samhället, och därmed också i enskilda människors liv. Hans forskning kan också ses som föregångare till dagens diskursanalyser, som utröner hur sexualitet och sexuell identitet konstrueras i olika grupper, situationer, kulturer o.s.v.. I det följande kommer en studie av etnologen Pia Lundahl att refereras. Hon har intervjuat lesbiska kvinnor från fyra generationer, och denna livsberättelse-forskning är ett exempel på queer theory.

Inflytandet från social konstruktionism kan spåras i queer theorys mest framträdande grundtes, nämligen att sexualitet och kön studeras som sociala och kulturella konstruktioner. Heterosexualitet ses inte som en självklarhet (som naturlig eller gudagiven), utan som en uppsättning av identiteter, relationer och värderingar vilka har uppstått till följd av bestämda sociala, historiska och kulturella betingelser. Både inom social konstruktionism och inom queer theory ses identiteter som självuppfattningar, vilka får sin betydelse genom sitt förhållande till någonting annat, ofta i form av dikotomier. Man kan t.ex. bara ha en heterosexuell identitet om man vet att man inte har en homosexuell identitet. Identiteter är enligt Kulick meningslösa utanför det system i vilket de förekommer (Kulick 96).

[...]

Excerpt out of 84 pages

Details

Title
Lesbiska kvinnor berättar om sin barndom
Subtitle
Homosexualitet i en utvecklingspsykologisk kontext
College
Lund University  (Psykologiska Institutionen)
Course
Psykologprogrammet
Grade
godkänt
Author
Year
2000
Pages
84
Catalog Number
V139636
ISBN (eBook)
9783640474073
ISBN (Book)
9783640473694
File size
1116 KB
Language
Swedish
Keywords
Lesbiska, Homosexualitet
Quote paper
Almut Peters (Author), 2000, Lesbiska kvinnor berättar om sin barndom, Munich, GRIN Verlag, https://www.grin.com/document/139636

Comments

  • No comments yet.
Look inside the ebook
Title: Lesbiska kvinnor berättar om sin barndom



Upload papers

Your term paper / thesis:

- Publication as eBook and book
- High royalties for the sales
- Completely free - with ISBN
- It only takes five minutes
- Every paper finds readers

Publish now - it's free