Psykologexamensuppsats, Institutionen för Psykologi, Lunds Universitet, Vol II, Nr 34
Mot bakgrund av en kort litteraturkritik vad gäller kvinnlig homosexualitet i en utvecklingspsykologisk kontext gör författaren gällande att lesbiska kvinnors utveckling behöver synliggöras i teori och forskning p.g.a. ett bristfälligt och missvisande kunskapsläge inom psykologin.
I arbetets teoridel hanteras ämnet med två olika teoribildningar: a) objektrelationsteorin, representerat genom feministen Chodorows modell för flickans psykologiska utveckling, och b) social konstruktionism och dess homosexuella forskningsområde queer theory. Den för båda teoribildningarna gemensamma synen på mänsklig utveckling som en interaktiv process, där inre föreställningar, personens relationer och berättandet är centrala faktorer, ligger till grund för ett testinstrument, kallad "standardberättelse", i arbetets kvalitativa undersökning om lesbiska kvinnors barndom.
Studien genomfördes 1993 och genererade ett material av 17 skriftliga barndomsskildringar från kvinnor i åldrarna 19 till 52 år, som alla hade en lesbisk eller bisexuell identitet. De till innehållet mycket olika berättelserna återger en mångfald av psykologiska och sociala uppväxtvillkor, av olika tankar, upplevelser, beteenden och erfarenheter. Samtidigt innehåller texterna gemensamma mönster: berättandet sker inom ramen för en specifik lesbisk diskurs.. Kollektiva föreställningar kring kvinnlig homosexualitet, exempelvis föreställningen om den “normala lesbiska” flickan som sedan barnsben känt en dragning till kvinnor, visar på att den lesbiska diskursen kopplar sexuell identitet till personligheten. Likaså tyder kollektiva föreställningar om pojkflickor och andra former av gender-överskridande på att den lesbiska diskursen kopplar sexuell identitet till kön.
Författarens konklusion är att en förståelse för homosexuella kvinnors psykologiska utveckling kräver att man lyssnar till lesbiska kvinnors egna berättelser om sin utveckling. Vidare behövs insikt i hur diskurser styr människors berättande om (och egna upplevelse av) sin identitet. Detta fordrar kunskap om den samhälleliga hetero-normativa diskursen och om minoritetens egen diskurs,samt om andra kontextuella faktorer i samhället. Under dessa förutsättningar kan ämnet homosexualitet och homosexuellas erfarenheter bättre integreras i och berika psykologisk teori, forskning och tillämpning.
Inhaltsverzeichnis (Innehållsförteckning)
- Förord
- 1. 1.
"Könsidentitet", "sexuell identitet" och "lesbisk"
- Homosexualitet och psykologi - en introduktion i ämnet
- Syftet med arbetet
- Arbetets uppläggning
- 2. Teori
- Kunskap som social konstruktion
- Normativ heterosexualitet
- Flickans psykologiska utveckling
- Preciserad problemställning
- 3. Metod
- Testinstrumentet
- Tillvägagångssätt
- Beskrivning av deltagarna
- Forskningsetiska problem
- Validering av testinstrumentet
- 4. Resultat
- Meningsskapande genom narrativa styrlinjer "Jag har alltid haft homosexuella känslor ...."
- Att inte vara som flickor brukar . .
- Barnens nära relationer
- Barnens lek och intressen
- Själv och identitet formas och sexualiteten upptäcks
- 5. Diskussion
- Mångfald och mönster - en sammanfattning av resultaten
- Konstruktionen av lesbiskhet och normalitet - "en vanlig lesbisk barndom"
- Behovet av empatisk psykologisk forskning och tillämpning
- Litteraturlista
- Bilagor:
Zielsetzung und Themenschwerpunkte (Målsättning och teman)
Denna studie syftar till att undersöka lesbiska kvinnors barndomsberättelser och hur deras psykologiska utveckling påverkas av social konstruktionism och den gällande heteronormativa diskursen.
- Social konstruktionism och genus
- Kvinnlig homosexualitet och psykologisk utveckling
- Den lesbiska diskursen
- Kollektiva föreställningar om lesbiskhet
- Empatisk psykologisk forskning
Zusammenfassung der Kapitel (Sammanfattning av kapitlen)
Studien inleds med att diskutera begreppen könsidentitet, sexuell identitet och lesbisk i relation till psykologin. Den fortsätter med att presentera två teoretiska perspektiv: social konstruktionism och objektrelationsteori. Metodkapitlet beskriver studiens design, testinstrumentet, deltagarna och forskningsetiska aspekter. I resultatkapitlet analyseras lesbiska kvinnors barndomsskildringar utifrån narrativa mönster, relationer, intressen och identitetsutveckling. Diskussionen summerar resultaten och diskuterar behovet av empatisk psykologisk forskning.
Schlüsselwörter (Nyckelord)
Lesbiska kvinnor, barndom, psykologisk utveckling, social konstruktionism, heteronormativitet, lesbisk diskurs, queer theory, objektrelationsteori, narrativa mönster, empati, forskning.
- Citation du texte
- Almut Peters (Auteur), 2000, Lesbiska kvinnor berättar om sin barndom, Munich, GRIN Verlag, https://www.grin.com/document/139636
