Kartläggning och åtgärdsprogram

Tatjana Bansemer

Specialpedagogiskt förhållningssätt

VT 2012

Abbildung in dieser Leseprobe nicht enthalten

Kartläggning och åtgärdsprogram

I. Inledning

En kartläggning och ett åtgärdsprogram är viktigt för att kunna hjälpa elever med vissa svårigheter. För att bättre tydliggöra vad jag menar, bifogar jag en kartläggning och ett åtgärdsprogram i slutet av detta arbete.

II. Kartläggning

Pedagogisk kartläggning – en nulägesbeskrivning

Målet med den pedagogiska kartläggningen är att få en ökad förståelse för elevens styrkor och svårigheter i relation till såväl elevens kunskap, erfarenheter och behov som kunskapsmål, arbetsformer och övrig skolsituation. Kartläggningen kan vara en sammanställning av information från elev, föräldrar och arbetslag, och bygga på information från samtal, diagnoser, observationer mm. För att kartläggningen ska ge en allsidig bild av elevens situation görs den på tre nivåer: Individ- grupp- och organisationsnivå.

Individnivå - Om elevens situation

På individnivå måste elevens nuvarande situation beskrivas noggrann, för att kunna se var styrkor och svagheter ligger. Det belysas elevens skolsituation och även elevens situation hemma. Kartläggningen på individnivå visar de enskilda lärarna var problemet ligger och gör det lättare att hitta lösningar. Det är bra om man får stöd från hela lärarlaget, då det blir ett effektivare sätt att hitta lösningar.

Gruppnivå – Relationer i lärandemiljön

Gruppnivån återspeglar i stort sätt relationer och stämningen på skolan. Hur samarbetar eleven med lärarna, vilka relationer finns mellan eleverna och lärarna respektive mellan eleverna och eleverna på skolan. Vad kan förbättras på gruppnivån i skolan för att den enskilde eleven får hjälp och stöd.

Organisationsnivå - Om skolan

Organisationsnivå beskriver vad skolan/ledningen kan göra för att kunna förbättra förutsättningarna för att elevens behov på skolan ska tillgodoses. T.ex. samtal med kuratorn, om en elevassistent behövs osv.

III. Åtgärdsprogram

Abbildung in dieser Leseprobe nicht enthalten

IV. Reflektioner

Ur skolverkets skrift ”Allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram” (2008, reviderad oktober 2009).

Åtgärdsprogrammets syfte:

Skolan ska ge det särskilda stöd en elev behöver. Ett åtgärdsprogram syftar till att säkerställa att en elevs behov av särskilt stöd tillgodoses. Åtgärdsprogrammet har en central roll i skolans arbete med särskilt stöd genom att vara redskapet för personalen när det gäller planering och utveckling av den pedagogiska verksamheten kring den enskilde eleven. Det är samtidigt en skriftlig bekräftelse på de stödåtgärder som ska vidtas och bidrar till att ge en överblick. Arbetet med åtgärdsprogram kan ses som en process där uppföljning och utvärdering regelbundet görs för att inriktningen mot målen inte ska förloras. Uppföljning avser här en kontroll av att beslutade åtgärder är vidtagna. Utvärdering är en bedömning av om åtgärderna har varit lämpliga i förhållande till uppsatta mål.

I rapporten ”Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram, En skrift från Skolverket” står det skrivet att arbetet med åtgärdsprogram är hela skolans ansvar och påverkar hela skolans arbete, även om det är den enskilda eleven som är i fokus. Det måste också samtidigt påpekas att även om det kan verka motsägelsefullt, att det egentligen inte är det skrivna åtgärdsprogrammet som är det viktiga utan det förändringsarbete som programmet kan och bör sätta igång och dokumentera. Skolledningens engagemang i det arbete som detta innebär kan inte övervärderas (Skolverket (2001) Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram, En skrift från Skolverket, s.4).

Buckhöj-Lago skriver för att elever ska veta att de utvecklas måste de göras medvetna om sitt eget lärande. Utvecklingssamtalet är ett av de tillfällen där vi kan samtala om och synliggöra den processen. Målet med utvecklingssamtal är att få insikter som kan hjälpa att utvecklas, såväl elever som lärare (2000:9). Hon påpekar att för ett utvecklingssamtal ska vara utvecklande måste eleven själv få möjligheten att uttrycka hur han eller hon upplever skolan, både socialt och kunskapsmässigt (2000:18). Om en elev inte når den fastställda kunskapsnivån i grundskolan ska ett åtgärdsprogram utarbetas (grundskoleförordningen 5 kap 1 §). Detta är ett viktigt arbete inför och under utvecklingssamtalet med dessa elever (2000:76). Ett åtgärdsprogram är ett viktigt medel i elevens lärande.

Olsson skriver att målet med en pedagogisk kartläggning är att öka förståelsen för elevens styrkor och för elevens relation till kunskaper, erfarenheter, behov, kunskapsmål och innehåll, arbetsformer och arbetssätt (2007:131). Vidare anförs att det behövs en tydlig kommunikation om elevers studieutveckling för att de ska få bästa möjliga förutsättningar att nå läroplanens mål. Utvecklingssamtalet är en viktig utgångspunkt för en individuell utvecklingsplan (2007:134). En individuell utvecklingsplan (IUP) ska vara ett stöd i elevens kunskapsutveckling och visa vilka ytterligare insatser som behövs för att eleven ska nå de uppsatta målen (2007:135). Den IUP bygger på lagarbete mellan elev, föräldrar och personal och ska baseras på en helhetssyn på eleven.

En pedagogisk kartläggning ska vara ett underlag för reflektion över hur den egna verksamheten bidrar till barnets svårigheter och hur man kan arbeta med sig själv som pedagog och med skolans struktur för att underlätta framöver. Denna sammanställning av information ska göra det möjligt att hitta nya vägar. Elevens och vårdnadshavarens bild av situationen är en självklar del av kartläggningen. Helt avgörande för arbetet med att hitta lösningar är att ha en positiv, konstruktiv bild av barnet. Att utgå ifrån att allt i grunden är precis som det ska med det här barnet MEN någon eller många omständigheter bidrar till att det inte fungerar. Med rätt insatser kan vi påverka till det bättre. Funktionsnedsättningar medför funktionshinder om inte omgivningen anpassar sig. Beteendeproblematik uppstår i samspel med omgivningen.

Alltså:

1.) Hur kan vi anpassa verksamheten för att möta behovet i just den här situationen?

Genom kreativt arbete i arbetslaget. Vid behov: ta hjälp av andra!

Vilka metoder finns? Hjälpmedel? Hur kan vi tänka vid en viss funktionsnedsättning/diagnos? Bjuda in t.ex. en specialpedagog till samtal.

2.) Möte med berörd elev och vårdnadshavare: Visa att man är förberett väl som en del av professionaliteten och omsorg om dem. Lyssna på deras åsikter och förslag. Arbeta tillsammans fram åtgärder. (Rektor delaktig.)

3.) Uppföljning och utvärdering: Har åtgärdsprogrammet önskad effekt? Behöver något ändras? När ska vi ses igen?

4.) När föräldrar inte medverkar: Kan vi göra något annorlunda för att på lång sikt bygga en bättre relation med hemmet? Vilka anledningar kan vi se till avståndet mellan skola och hem? (T. ex förälders egna dåliga erfarenheter med skola/skolpersonal, förälders sjukdom, låg värdering av skolan, konflikt mellan skola och hem, barnets roll och betydelse i familjen mm). Vad kan vi i skolan göra utan föräldrarnas engagemang? Behöver vi göra en anmälan till socialtjänsten?

Litteratur:

Buckhöj-Lago, Lena (2000). Utvecklingssamtal. Perspektiv och genomförande. Stockholm, Förlagshuset Gothia AB.

Olsson, Britt-Inger (2007). Att se möjligheter i svårigheter. Studentlitteratur.

Skolverket (2001). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. Stockholm.

Bilagor:

Kartläggning

Åtgärdsprogram

II. Kartläggning

1. Fallbeskrivning:

Albert var placerad i annat hem under våren 2010. Han kom tillbaka till sin familj i maj. Han bodde under fyra månader i Malmö hos en familj. Socialen misstänkte att Alberts pappa slagit honom, därav placeringen. Det var Alberts syster som vid ett kuratorsamtal berättade att pappan slog barnen, något som senare avfärdades. Närmare beskrivs Alberts situation under avsnittet kartläggning.

2. Pedagogisk kartläggning – en nulägesbeskrivning

”Målet med den pedagogiska kartläggningen är att få en ökad förståelse för elevens styrkor och svårigheter i relation till såväl elevens kunskap, erfarenheter och behov som kunskapsmål, arbetsformer och övrig skolsituation. Kartläggningen kan vara en sammanställning av information från elev, föräldrar och arbetslag, och bygga på information från samtal, diagnoser, observationer mm. För att kartläggningen ska ge en allsidig bild av elevens situation görs den på tre nivåer: Individ- grupp- och organisationsnivå.”

[...]