Jämställdhet i arbetslivet

Innehållsförteckning

Inledning

Syfte

Avgränsningar

Metod

Historia

Lika lön för lika arbete?

Sammanfattning av innehållet

Diskussion

Referenslista

Inledning

Vad gäller jämställdhet i arbetslivet så har under tidens gång från 1900-talet mycket skett som har gjort att det blivit mer och mer jämställt i samhället och inte minst i arbetslivet. Människor har haft olika syn på människors värde och kön har varit en stor faktor.

Syfte

Syftet med detta arbete är att få fram vad som har förändrats, och hur jämställdhetssituationen ser ut idag. Få fram om dagens situation är verkligen jämställt och vad som görs för att det ska bli så lite skillnad som möjligt mellan kön i arbetslivet.

Avgränsningar

Då jämställdhet är ett stort utbrett ämne så har jag valt att fokusera mig på jämställdhet mellan kön. Detta PM kommer främst fokusera på kvinnors rätt i arbetslivet genom historien och även lite på kvinnors rätt till lika lön för samma jobb.

Metod

Metoden som används är en vanlig traditionell vetenskaplig metod och material som används är bland annat litteratur, och andra källor som har tagits fram med hjälp av LTU bibliotekstjänst Primo, Libris och Google Scholar. Det finns även material som är hämtade från lagen.nu och från regeringens hemsida.

Historia

Vad är jämställdhet ?

Innan man går in djupare i ämnet är det viktigt att man tar reda på vad jämställdhet betyder egentligen.

Jämställdhet har flera olika definitioner, men definition tagen från Diskrimineringsombudsmannens hemsida lyder såhär:

“Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.”

I dagens samhälle strävar vi efter att ha allt så jämställt som möjligt, men det har inte alltid varit så här. Många år sedan så hade människor åsikter om att vissa människor var mindre värd på grund av deras kön, som till exempel att män är mer värda än kvinnor och att kvinnor skall ha mindre befogenheter och behörighet på grund av deras kön och diskriminerades på grund av det. Med tiden så förändrades syn på saker och ting, och jämställdhet var något som man uppmärksammade, kvinnor ville ha lika rättigheter som män och vägen till jämställdhet har tagit många år.

Det var i början av 1900-talet som det började diskuteras om kvinnors lika rättigheter. Vissa män som var för lika rättigheter för kvinnor tyckte att kvinnor skulle ha rösträtt men det fanns motstånd från människor som tyckte att kvinnor var för emotionella och saknade kunskaper och därför inte skulle få rösträtt som alla män hade. År 1921 får kvinnor allmän rösträtt och kunde även bli valda till riksdagen. Det fortsatte i samma bana och i samma år blev män och kvinnor lika vid äktenskap. Innan 1981 var mannen kvinnans förmyndare men år 1981 förändrades det. Jämställdhetsprocessen fortsatte och år 1939 stadgades förbud mot att avskeda en kvinna på grund ingående av äktenskap, graviditet och även förlossning. År 1947 väljs den första kvinnan i historien in i regeringen och även lika lön för statligt anställda införs.^[1]

Först på 70-talet äntrade majoriteten av kvinnor arbetsmarknaden, det var utvecklingen av den offentliga sektorn som bidrog till det. Större expansion skedde inom vård, omsorg och skolan. Även fler daghem byggdes för att underlätta för kvinnor.^[2]

Diskriminering grundat på kön är förbjudet och det finns lagar, förordningar och konventioner som skall motverka diskriminering. Men ändå är diskriminering något som fortfarande förekommer, både på nationellt och internationellt nivå.^[3]

Första förordning om jämställdhet kom under 1976, (1976:686), som handlade om jämställdhet mellan män och kvinnor i statlig tjänst. Förordningen gjorde att myndigheter behövde upprätta planer för jämställdhetsarbete och jämställdhetskommittén skulle enligt direktiven inrikta sig på långsiktiga projekt. Under 1976 efter regeringsskiftet fick kommittén i uppdrag att utarbeta ett lagförslag mot könsdiskriminering.^[4]

Tjänstemännens Centralorganisation, Svenska Arbetsgivarföreningen och Landsorganisationen var emot att en lag mot diskriminerings för de tyckte att de själva skulle arbete med frågor rörande könsdiskriminering och jämställdhet i arbetslivet.^[5]

År 1980 grundades en lag som skulle försöka få samhället mer jämställt och lagen fick namnet jämställdhetslagen. Som med allt annat så har lagen gjort om flera gånger för att förbättras och för att den ska passa bättre samhället som utvecklas för varje dag som går, och lagen handlar om jämställdhet på arbetet och även om jämställda löner. Organisationen som skall se till att lagen följs är diskrimineringsmannen, DO.

I Beijing den 1995 vid FN:s fjärde kvinnokonferens fick Sverige priset för att vara världens mest jämställa landet.^[6]

Jämställdhetslagen avskaffades när den nya diskrimineringslagen trädde i kraft den 1 januari 2009.^[7] Den nya lagen skall vara bättre uppdaterat och passa in bättre i samhället, och handlar om diskriminering på grund av kön, ålder, religion, politisk tillhörighet för att nämna några.

Lika lön för lika arbete?

Människors lika värde är en grundläggande rättighet som alla har rätt till, oavsett kön, religion eller något annat, skall alla behandlas lika. För lika jobb som utförs oberoende vad personen har för kön skall lika lön utbetalas och detta är en grundläggande rättighet.^[8]

Enligt lagen skall varje arbetsgivare jobba med jämställdhetsfrågor och vart tredje år upprätta en handlingsplan för jämställda löner. I 3 kapitel 11§ i diskrimineringslagen står det följande:

”Arbetsgivaren ska vart tredje år uppr ä tta en handlingsplan för jämställda löner och där redovisa resultatet av kartläggningen och analysen enligt 10 §. I planen ska anges vilka lönejusteringar och andra åtgärder som behöver vidtas för att uppnå lika lön för arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Planen ska innehålla en kostnadsberäkning och en tidsplanering utifrån målsättningen att de lönejusteringar som behövs ska genomföras så snart som möjligt och senast inom tre år. “

Detta gör att jämställdhetsfrågor inte glöms bort och att viktig information inte kan undangömmas, och arbetsgivaren skall tillämpa åtgärder för att uppnå lika lön för lika jobb inom en specifik satt tidsram.

Det finns olika organisationer som kämpar för att kvinnor skall få lika lön för lika utfört arbete som männen får och år 2012 startades en initiativ kallad “15:51-rörelsen” av Sveriges Kvinnolobby med mål att uppmärksamma löneskillnaden mellan män och kvinnor.^[9]

Löneskillnaden i Sverige år 2014 var 14,3%, och namnet 15:51 hänvisar till att kvinnor skall sluta den tiden räknat att arbetstiden är 8 timmar och avslutas klockan 17:00. Vilket blir 14,3% kortare dag för att kvinnor får 14,3% mindre än män och tiden efter 15:51 de jobbar blir som att de jobbar gratis.^[10]

Det finns mycket kritik för att med 15:51 är skillnader i bransch, arbetstid, kompetens, utbildning och annat inte vägda in. Det finns studier som visar att oförklarad löneskillnad ligger på mellan 7%^[11] och 1%^[12]. Siffrorna varierar utifrån vilka faktorer som räknas in, sedan är det ganska svårt med sådana studier för det finns mycket annat som är svårt att utvärdera, som till exempel svårighetsgrad av uppgifterna på jobbet.^[13]

Den som känner sig lönediskriminerad har möjlighet att anmäla det till diskrimineringsombudsmannen som ska undersöka om man verkligen blivit diskriminerad, och hitta en lösning för att lösa frågan.

Första domen i lönediskriminering var år 1995. En kvinnlig förvaltningsekonom vid en kommuns stadsbyggnadsförvaltning hade lägre lön än en manlig förvaltningsekonom som jobbade vid samma kommuns socialförvaltning. Arbetsdomstolen ansåg att det föreligger könsdiskriminering för att arbete som utfördes av de bägge ekonomerna var likvärdigt och för att kommunen inte visat att löneskillnaden mellan de bägge ekonomerna berodde på en saklig grund, som inte har samband med könstillhörighet. Slutsats blev att könsdiskriminering föreligger och därför blev kommunen skyldiga att betala allmänt och ekonomiskt skadestånd till kvinnan.^[14]

Centrala statistikbyr å n

Enligt statistik samlat av Statistiska centralbyrån (SCB), som är en myndighet i Sverige som samlar in information för att producera olika statistik, så blir löneskillnaderna mellan män och kvinnor mindre och mindre.

På 10 årstid har medianinkomsten ökat med 14 % i Sverige, kvinnor har haft större ökning, 16 % jämfört med männens 13 %. Kvinnor mellan 20-64 har haft största ökningen och deras lön motsvarar 80,9 av männens, jämfört med 78,3% år 2003. I allmänt motsvarar kvinnornas inkomst 75,4% av vad män har.^[15]

Sammanfattning av innehållet

1900 är början till det jämställt samhälle vi har i dag. Mycket har förändrats, och Sverige är idag det mest jämställda landet i Europeiska Unionen.^[16]

Samhället har förändrats från att tycka att alla människor är olika värda till att tycka att alla är lika värda, måste ha lika rättigheter som skyldigheter. Redan i början av 1900-talet börjar diskuteras om kvinnornas rättigheter, år 1921 får kvinnor allmän rösträtt, 1981 är mannen inte längre kvinnans förmyndare.

1939 stadgades förbud mot att avskeda en kvinna på grund ingående av äktenskap, graviditet och även förlossning. År 1947 väljs den första kvinnan i historien in i regeringen och även lika lön för statligt anställda införs.^[17]

Under 1970 började kvinnor jobba inom vård, omsorg och skolan och flera daghem byggdes för att underlätta för kvinnor som jobbar.^[18]

Jämställdhetslagen stadgas år 1980 och den 1995 får Sverige priset för att vara världens mest jämställa landet.^[19]

Från och med 2012 finns 15:51 reformen som kämpar för att uppmärksamma löneskillnader.^[20]

Varje arbetsgivare måste enligt lagen vart tredje år upprätta en handlingsplan för jämställda löner.^[21]

På 10 årstid har medianinkomsten ökat med 14 % i Sverige, kvinnor har haft större ökning, 16 % jämfört med männens 13 %. Kvinnornas inkomst motsvarar 75,4% av vad män har.^[22]

Diskussion

Jag tycker jämställdhet är ett intressant ämne och inte minst jätte viktig för hela samhället. Om vi människor vill att alla skall behandlas lika så bör man alltid sträva efter att jämna ut skillnaden mellan kön på arbetsmarknad. Mycket har förändrats sedan 1900-talet men det finns fortfarande en del att önska.

Några kriterier som jag tycker är önskvärt är att könet inte skall ha någonting att göra med hur mycket lön arbetsgivaren betalar. Tar arbetstagaren ansvar för sitt arbete och utför arbetet på ett korrekt sätt och uppnår samma resultat som en kollega av ett annat kön så skall denne ha rätt till samma ersättning för utfört arbete.

Om man kollar tillbaka i historien så kan man se att det har förändrats jätte mycket. Värderingar och åsikter som fanns förut har förändrats till det bättre då vi människor har insett att alla människor är lika värda oberoende av könet. Vilket är en bra förändring, och även om det finns fortfarande en del att önska och jobba på så känns det att inom en snar framtid så kommer det finnas ännu mindre skillnader. Även om det aldrig kan bli helt jämställt så är varje liten förändring en bra förändring.

Sedan så bör man inte glömma bort att det inte ser ut på samma sätt i hela världen, det finns många länder där det fortfarande finns stora skillnader mellan kön i arbetslivet och även i allmänt.^[23] Att vi i Sverige har kommit så långt med jämställdhet och att vi värderar att varje människa är lika värd är jätte bra, för det visar i vilken lutning vi är på väg.

Något som borde förbättras är “lika lön för lika arbete”, det låter enkelt och känns som en självklarhet, men statistiken visar att det fortfarande finns skillnader. Jag tycker att människor bör fortsätta kämpa, med jämställdhetsplaner och olika organisationer som drivs av målinriktade människor, och med all framgång hittills, så kommer detta vara ett minne blott inom en snar framtid.

Referenslista

Litteratur:

Roth, Ann-Katrine, Nya j ä mst ä lldhetsboken. Fr å n teori till praktik, 2002, Nordstedts Juridik AB, Stockholm

Amundsdotter, Eva - Gillberg, Minna, Den j ä mst ä llda arbetsplatsen – en metodbok, 2005, Bilda

Förlag, Falun

Schömer, Eva, Konstruktion av genus i r ä tten och samh ä llet, 1999, lustus förlag, Uppsala

Offentliga tryck:

Proposition 1978/79:175

SOU 2005:66

AD 1995 nr 158

Sverige rikes lag 2014

Rapporter och uppsatser:

Singh, Sarina, Women in the Spanish labour market, 2005, Handelsrättsliga instutitionen, Lund

World Economic Forum, The Global Gender Gap Report 2014

Arbetsgivarverket, Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 – 2007

Internet:

http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc31524_1.pdf, 2014-12-16

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Arbetsmarknad/Loner-och-arbetskostnader/Lonestrukturstatistik-hela-ekonomin/14367/14374/149083/, 2014-12-16

http://www.do.se/Fakta/Ordlista/, 2014-12-16

https://lagen.nu/2008:567, 2014-12-16

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910433.htm, 2014-12-16

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Temaomraden/Jamstalldhet/Indikatorer/Ekonomisk-jamstalldhet/Inkomster-och-loner/Kvinnors-lon-som-andel--av-mans-lon-efter-sektor-fore-och-efter-standardvagning-1994-2011/, 2014-12-13

http://sverigeskvinnolobby.se/om-sveriges-kvinnolobby/om-organisationen, 2014-12-12

http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.882442-kvinnodagen-kvinnor-jobbar-gratis, 2014-12-09

http://www.addeto.com/sv/nyheter/nyhetsarkiv/410-sverige-och-finland-hor-till-europas-mest-jamstallda-lander#.VJGNEzjF-ts, 2014-12-09

[...]

---

^[1] A. Roth, Nya jämställdhetsboken, 2002, s. 27

^[2] S Singh, Women in the Spanish labour market – a comparison to Sweden, 2005, s. 11.

^[3] Amundsdotter E och Gillberg M, ”Den jämställda arbetsplatsen – en metodbok”, 2005, Bilda förlag, Stockholm, s 34

^[4] Prop. 1978/79:175 s. 16.

^[5] E. Schömer, Konstruktion av genus i rätten och samhället, 1999, s. 76.

^[6] SOU 2005:66 s 39

^[7] Notisum

^[8] Amundsdotter och Gillberg, s 33

^[9] Sveriges Kvinnolobby

^[10] Kvinnodagen - Kvinnor jobbar gratis

^[11] Statistiska centralbyrån, SCB.

^[12] Landstings Förbundet

^[13] Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 – 2007

^[14] AD 1995 nr 158

^[15] Statistiska centralbyrån, SCB.

^[16] Addeto - Forskning och kunskap om Sverige och Finland

^[17] A. Roth, Nya jämställdhetsboken, 2002, s. 27

^[18] S Singh, Women in the Spanish labour market – a comparison to Sweden, 2005, s. 11.

^[19] SOU 2005:66 s 39

^[20] Sveriges Kvinnolobby

^[21] 3 kapitel 11§ i diskrimineringslagen

^[22] Statistiska centralbyrån, SCB.

^[23] The Global Gender Gap Report 2014