Den delade staden? Boendesegregation i Malmö och Lübeck

Innehållsförteckning

1 Inledning
1.1 Syfte och frågeställning
1.2 Avgränsningar
1.3 Metod och material
1.4 Disposition

2 Bakgrund
2.1 Lübecks historia och utveckling
2.2 Malmös historia och utveckling

3 Begreppet boendesegregation och teoretisk infallsvinkel

4 Boendesegregation och situationen i Malmö
4.1 Malmös situation idag – Malmös statistik
4.2 Analys av Malmös statistik
4.3 Analys av Malmös statistik med de två modellerna av Andersson och Molin
4.4 Analys av Malmös statistik med micro-economic models

5 Boendesegregation och situationen i Lübeck
5.1 Lübecks situation idag – Lübecks statistik
5.2 Analys av Lübecks statistik
5.3 Analys av Lübecks statistik med micro-economic models

6 Jämförelse mellan Malmö och Lübeck

7 Avslutning och slutsatser

8 Sammanfattning

Litteraturförteckning

Internetkällor

Bildkällor

Figurförteckning

Figur 1: Karta som visar var Malmö och Lübeck ligger

Figur 2: Bostadsgrupper, typer och leverantörer

Figur 3: Bostadshus i Rosengård

Figur 4: Bilder från Moisling; Sozialwohnungen

Figur 5: Bilder från Sozialwohnungen i Moisling och hyresrätter i Rosengård

1 Inledning

Denna uppsats handlar om boendesegregation i europeiska medelstora städer. Den är en komparativ fallstudie mellan två sådana städer. Städerna jag har valt för mitt arbete är Malmö i Sverige och Lübeck i Tyskland. De två städerna uppvisar flera likheter både vad gäller storlek och i viss mån även utveckling. Det finns dock även stora skillnader mellan Malmö och Lübeck vilka jag kommer att beskriva och analysera i mitt arbete.

Jag har valt detta tema på grund av att jag är mycket intresserad av socialgeografin. Att jag valde just Lübeck och Malmö berodde på att jag är uppväxt i närheten av Lübeck och har bra kännedom om staden. Malmö valde jag, eftersom jag tycker det är en utmärkt stad att analysera, när det gäller boendesegregation. Dessutom tror jag att båda städer liknar varandra.

1.1 Syfte och frågeställning

Mitt syfte med uppsatsen är att reda ut om problemet boendesegregation finns i två europeiska medelstora städer och hur dessa fenomen i sådana fall yttrar sig i de två städerna, det vill säga vilken form av boendesegregation det handlar om och i vilka områden dessa problem finns. Övergripande vill jag ge en bättre förståelse för fenomenet boendesegregation. I min fallstudie kommer jag huvudsakligen att ta upp två avgörande frågeställningar vilka är följande:

- Finns det en boendesegregation i Malmö och Lübeck och hur ser den i så fall ut?
- Vilka likheter och vilka skillnader finns det mellan de två städerna gällande utveckling, boendesegregation och segregerade områden?

1.2 Avgränsningar

Jag kommer att inrikta mig på städerna Malmö och Lübeck och på de områden/stadsdelar som visar den högsta graden av boendesegregation, för att göra mitt arbete så tydligt som möjligt. Statistiken jag använder för min empiriska del är den senaste. Den tidsmässiga avgränsningen är alltså att min uppsats handlar om dagens problem. Mina teoretiska avgränsningar innebär att jag kommer fokusera på några teorier kring boendesegregation och jag tar min utgångspunkt i förklaringsmodeller kring fenomenet boendesegregation. De modeller som behandlas av Andersson och Molina i Racialization and migration in urban segregation processes och Herbert och Thomas i boken Cities in space City as place kommer att ligga till grunden för denna uppsats. Av de tre typer som identifieras inom boendesegregation kommer jag att fokusera på socioekonomisk och etnisk boendesegregation, eftersom jag tror att dessa former av boendesegregationen är mest framträdande i Malmö och Lübeck. Jag är dock medveten om att man kunde ha gjort andra avgränsningar och angripit problemet på olika sätt.

1.3 Metod och material

Jag har använt mig av ett komparativt arbetssätt i min uppsats om Malmö och Lübeck. Metoden för min analys är en jämförande och har en hermeneutisk ansats. I mitt arbete har jag alltså dels gjord en genomgång av olika teorier och dels en komparativ fallstudie av de nordeuropeiska städerna Malmö och Lübeck. Jag har arbetat både med litteratur- och källstudier samt med empiriskt material bestående av statistik och observationer. I min analys har jag arbetat med de teoretiska perspektiven och använt dessa på det empiriska materialet.

Statistiken jag använde mig av är från Malmö stad och Hansestadt Lübeck och är officiell statistik. Urvalet är baserat av tillgång till statistiken som både städerna ställde till förfogande. Kritik kan riktas mot statistiken om invandrare i Lübeck. Det finns ingen statistik som redovisar för invånare med utländsk bakgrund utan bara för medborgare med utländskt medborgarskap. Det kan alltså vara så att siffran för invandare är högre. Men på grund av att man bara redovisar för invånare med utländskt medborgarskap syns inte dessa i statistiken. Detta är ett problem, eftersom det finns många invandrare i allmänhet i Tyskland som kommer från olika östeuropeiska stater, som tidigare har varit tyska, och som har tyska rötter. Dessa människor kan varken tala tyska eller är integrerad i det tyska samhället men fick och får fortfarande det tyska medborgarskapet och syns inte i statistiken om invandrare.

1.4 Disposition

Uppsatsen inleds med ett avsnitt gällande uppsatsen syfte, frågeställningar, avgränsningar, metod samt disposition. Utgångspunkt i denna uppsats tas i städerna Malmö och Lübeck och fenomenet bostadssegregationen. Inledningsvis beskriver jag städernas utveckling och historia. Sedan kommer ett kapitel, där jag beskriver begreppet segregation och teorierna som ligger i grunden för denna uppsats. Därefter analyserar jag statistiken, som jag har samlat in, med hjälp av teorierna. Detta leder så småningom till en jämförelse mellan Malmö och Lübeck, där jag redan svarar på en av frågeställningen. Efter jämförelsen dra jag mina slutsatser i det avlutande kapitlet och svarar på mina frågeställningar. Det sista kapitlet utgörs av en sammanfattning av uppsatsen.

2 Bakgrund

Abbildung in dieser Leseprobe nicht enthalten

Figur 1: Karta som visar var Malmö och Lübeck ligger, Källa Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi

2.1 Lübecks historia och utveckling

Lübeck ligger i norra Tyskland i delstaten Schleswig-Holstein och har idag ca 213 804 invånare. Staden grundades redan år 819 genom att slaverna upprättade en borg som de kallade Alt Lübeck. Under 1200-talet nådde Lübeck sin historiska höjdpunkt då staden utvecklades till den viktigaste handelsstaden inom Hansan. Än idag har Lübeck förblivit en handelsstad, präglad av sin historia. Trots att Hansan upplöstes redan under 1600-talet kunde Lübeck, fram till 1700-talet och början på 1800-talet, hålla ställningen som en viktig och etablerad handelsstad (Hammel-Kiesow 1999:1-13).

I början av 1800-talet förändrade sig Lübecks ekonomiska struktur när industrialiseringen tog fart. Det dröjde dock ett tag innan Lübeck blev en riktig industristad eftersom man fortfarande bedrev mycket handel och höll fast vid den gamla idén om handelsstaden. Vid slutet av 1800-talet var Lübeck trots detta en fullbordad industristad med tyngdvikten på maskinproduktion, trädindustri och burkproduktion (Hammel-Kiesow 1999:15-18).

Under andra världskriget blev många delar av Lübeck förstörda och återuppbyggnaden under perioden 1945-1960 satte sin prägel på staden. Investeringar i hamnens infrastruktur och i infrastrukturen i allmänhet stabiliserade Lübecks ekonomi. Från och med 1965 sjönk dock andelen anställda inom industrisektorn och förändringar inom transport och lagring av varor ägde rum. Detta ledde till olika problem i Lübeck, framför allt till ökad arbetslöshet. På grund av Berlinmurens fall 1989 då marknaden till Östtyskland öppnades och genom en rad strukturförändringar inom hamnverksamheten stoppades den negativa trenden dock slutligen. Under samma period byggdes dessutom bostäder för att kunna hantera den stora befolkningsökningen. Denna berodde på flyktningsströmmar från de gamla östområdena. Detta var ett allmänt fenomen i Tyskland efter andra världskriget och många av de byggda bostäderna blev så kallade Sozialwohnungen, vilka är hyresbostäder som byggs av kommunala bolag och är till för socialbidragstagare eller låginkomsttagare (Heineberg 2001:222). 1964 grundades Lübecks universitet och 1969 Lübecks högskola. Dessa två lärosäten är inriktade mot teknik, naturvetenskap och medicin (Hammel-Kiesow 1999:19-22, internet 1).

Idag betraktas Lübeck som en modern service- och handelsstad. Till en viss del kvarstår dock producerande verksamheter. Deras tyngdpunkter är medicinteknik, livsmedelsproduktion och maskinproduktion. Men även turism och kultur spelar en viktig roll i dagens Lübeck sedan stadens gamla delar förklarades till världskulturarv 1987 (Hammel-Kiesow 1999:23, internet 2).

2.2 Malmös historia och utveckling

Malmö ligger i den sydligaste regionen i Sverige, nämligen i Skåne, och är belägen vid Öresund. Staden dyker upp i historien för första gången på 1200-talet då den kallades Malmhauger. Under denna period var Malmö först och främst en fiskestad. Fiske och handel med fisk, framförallt sill, dominerade stadens näringsliv. Men även övrig handel spelade en viktig roll i det medeltida Malmö. På slutet av 1500-talet var Malmö en storstad med 5000 invånare och tillhörde det danska riket där Malmö hade en stor betydelse (internet 3).

Till de svenska erövringarna efter kriget med Danmark hörde Skåne och därmed också Malmö. I och med Roskildefreden 1658 blev Malmö alltså svenskt. Detta medförde en rad förändringar för staden då den nu var långt borta från maktcentret i Stockholm och inte spelade någon större roll i Sverige. Malmö upplevde en stark tillbakagång, både ekonomiskt och befolkningsmässigt. På slutet av 1700-talet började dock en positiv förändring i och med att hamnen byggdes ut eftersom grunden för den senare industrialiseringen av Malmö lades på detta vis. Under mitten av 1800-talet tog industrialiseringen fart på riktigt. År 1840 grundades Kockums och under 1850-talet växte textilindustrin sig stark. Utvecklingen gick framåt och Malmö utvecklades allt mer till en viktig industristad för Sveriges ekonomi. Detta medförde också att arbetarklassen blev mycket stor i Malmö och staden började präglas av socialdemokratin, vilket senare också blev fallet i hela Sverige. Dessutom expanderade Malmö även befolkningsmässigt och hade omkring år 1900 ca 60 000 invånare (internet 3).

Även under 1900-talet fortsatte utvecklingen och industrin växte. Framförallt varvsindustrin med Kockums i spetsen dominerade sektorn. Men också textilindustrin expanderade under början av 1900-talet ända fram till 50-talet för att sedan minska allt mer. På grund av den stora befolkningstillväxten beslutade riksdagen 1965 om miljonprogrammet, vilket innebär att man ville bygga en miljon bostäder fram till 1975. En mängd nya bostäder byggdes även i Malmö. Dessa var avsedda för arbetarklassen och man ville höja levnadsstandarden. Det var då under 1960- och 1970-talet som Malmös arbetarkvarter Rosengård föddes. Dessa höghuskomplex fick dock redan under 1970-taletsmit stark kritik som ledde till miljonprogrammets slut. Efter 1970-talet började antalet anställda inom industrisektorn att sjunka allt mer och många industriföretag försvann. Denna minskning nådde sin höjdpunkt på 1980-talet när Kockums produktion av civila fartyg lades ned. Även efter dessa fatala år blev den ekonomiska utvecklingen svagare och svagare. Mellan åren 1990 och 1995 försvann 27 000 jobb i Malmö och kommunens underskott växte allt mer (internet 4, Björk och Reppen 2002:22).

Från och med 1996 började dock utvecklingen gå åt det positiva hållet. Det nationella utjämningssystemet, etableringen av Malmö högskola, Öresundbron och olika förnyelseprocesser i Malmö, medförde en positiv ekonomisk utveckling och en minskning av arbetslösheten (internet 4).

3 Begreppet boendesegregation och teoretisk infallsvinkel

I detta kapitel kommer jag att förklara begreppet boendesegregation och redovisa de teorier och modeller som ligger i grunden för denna undersökning.

Begreppet segregation kommer ursprungligen från ekologin och biologin och betyder delning eller uppspaltning av arvsfaktorer under mognadsdelningen av könscellerna (Duden – Das Fremdwörterbuch). Inom sociologin och kulturgeografin myntades begreppet av Chicago School of urban sociology och betyder i detta sammanhang:

Die Absonderung einer Menschengruppe aus gesellschaftlichen, eigentumsrechtlichen oder räumlichen Gründen (Duden – Das Fremdwörterbuch).

Chicagosociologerna menade att vissa etniska grupper i amerikanska städer följde ett speciellt mönster när de bosatte sig. Detta resulterade, enligt forskarna, i en boendesegregation i städerna. Man hittade vägar för att beräkna boendesegregationen. Sociologerna undersökte framförallt amerikanska städer och koncentrerade sig där på vissa minoritetsgruppers boendesegregation, huvudsakligen afro-amerikanernas (Dictionary of Human Geography, Molina 2000:134-135, Heineberg 2001:101ff).

Forskningen vid Chicago School of urban sociology lade grunden för vidare tankar på området och snart utvecklades allt fler teorier och modeller kring fenomenet boendesegregation. Inom forskningen om boendesegregation tar man fasta på tre typer av segregation. Dessa är följande:

- etnisk
- socioekonomisk
- demografisk

De tre typerna av boendesegregation kan dock vara sammanvävda och det är ibland svårt att urskilja om boendesegregationen är etnisk, socioekonomisk eller demografisk (Molina 2000:133-134, Heineberg 2001:41, 54, 107, 148). Man kan i allmänhet tala om en etnisk boendesegregation om mer än hälften av invånarna i ett område har en utländsk bakgrund, alltså när en överrepresentation av invandrare är fallet (Molina 2000:143-145, Andersson och Molina 2003:271). Liknande gäller för den socioekonomiska boendesegregationen, här talar man om en socioekonomisk boendesegregation när en grupp med viss socioekonomisk status är överrepresenterad i ett område. Detta innebär att majoriteten i ett område har låg inkomst, dålig utbildningsnivå, är arbetslös eller lever på socialbidrag. Även när ett område uppvisar en stads högsta statistiska siffror i vissa avgörande punkter anses en socioekonomisk boendesegregation föreligga. Viktiga faktorer är till exempel arbetslöshet eller andelen socialbidragstagare (Klagge 2005:34-35).

De förklaringsmodeller som jag använder mig av i denna uppsats handlar främst om etnisk och socioekonomisk boendesegregation. De båda författarna Andersson och Molina har utvecklat två förklaringsmodeller för etnisk boendesegregation. Den första modellen, racialisation model, förklarar boendesegregation genom en indelning i 4 områden som spelar samman i segregeringsprocessen. Dessa områden är följande:

- det ideologiska
- det politiska
- det diskursiva
- det rumsliga – materialistiska

[...]