Denna uppsats handlar om boendesegregation i europeiska medelstora städer. Den är en komparativ fallstudie mellan två sådana städer. Städerna jag har valt för mitt arbete är Malmö i Sverige och Lübeck i Tyskland. De två städerna uppvisar flera likheter både vad gäller storlek och i viss mån även utveckling. Det finns dock även stora skillnader mellan Malmö och Lübeck vilka jag kommer att beskriva och analysera i mitt arbete.
Jag har valt detta tema på grund av att jag är mycket intresserad av socialgeografin. Att jag valde just Lübeck och Malmö berodde på att jag är uppväxt i närheten av Lübeck och har bra kännedom om staden. Malmö valde jag, eftersom jag tycker det är en utmärkt stad att analysera, när det gäller boendesegregation. Dessutom tror jag att båda städer liknar varandra.
Mitt syfte med uppsatsen är att reda ut om problemet boendesegregation finns i två europeiska medelstora städer och hur dessa fenomen i sådana fall yttrar sig i de två städerna, det vill säga vilken form av boendesegregation det handlar om och i vilka områden dessa problem finns.
Innehållsförteckning
1 Inledning
1.1 Syfte och frågeställning
1.2 Avgränsningar
1.3 Metod och material
1.4 Disposition
2 Bakgrund
2.2 Malmös historia och utveckling
3 Begreppet boendesegregation och teoretisk infallsvinkel
4 Boendesegregation och situationen i Malmö
4.1 Malmös situation idag – Malmös statistik
4.2 Analys av Malmös statistik
4.3 Analys av Malmös statistik med Anderssons och Molinas modeller
4.4 Analys av Malmös statistik med micro-economic models
5 Boendesegregation och situationen i Lübeck
5.1 Lübecks situation idag – Lübecks statistik
5.2 Analys av Lübecks statistik
5.3 Analys av Lübecks statistik med micro-economic models
6 Jämförelse mellan Malmö och Lübeck
7 Avslutning och slutsatser
8 Sammanfattning
Mål och forskningsfokus
Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten och karaktären av boendesegregation i två medelstora europeiska städer, Malmö och Lübeck, samt att identifiera likheter och skillnader i hur detta fenomen tar sig uttryck i respektive stads kontext.
- Analys av boendesegregation ur ett socialgeografiskt perspektiv.
- Jämförelse av Malmö och Lübeck baserat på statistik och sociologisk teori.
- Tillämpning av Anderssons och Molinas segregeringsmodeller.
- Användning av micro-economic models för att förstå socioekonomisk segregation.
- Identifiering av stadsdelsspecifika utmaningar i Rosengård och Moisling.
Auszug aus dem Buch
4.3 Analys av Malmös statistik med Anderssons och Molinas modeller
Enligt Andersson och Molina uppstår en etnisk boendesegregation när de fyra områdena i modellen racialisation model och de fyra faserna i den dynamiska modellen spelar samman. Detta ger också en förklaringsgrund för boendesegregation i allmänhet. Det första området, det ideologiska området, finns representerat i Malmö eftersom man under 1930-talet hade ett eugeniskt tankesätt vilket än idag präglar vårt tankesätt och därmed dagens boendesegregation i Rosengård. Idén om det svenska folkhemmet präglades av tankar om samförstånd och likhet och påverkade boendesegregationen i Malmö. Det nya folkhemmet innebar att Sverige skulle bli som ett hem för folket och då särskilt ett bra hem för arbetarklassen. Detta ledde till den ”sociala hygienen” som kännetecknades av att ett område, en stat eller ett folk ska vara socialt rent. Utöver detta spelar även den svenska identiteten en stor roll när det gäller etnisk boendesegregation. Man har ändrat retoriken från ras- och biologiska skillnader till kulturella skillnader och därmed levererat bilden av de främmande och de andra. Detta gäller såväl Malmö som hela Sverige, men tar sitt uttryck i städer med hög andel invandrare (Andersson och Molina 2003:263-265).
Sammanfattning av kapitel
1 Inledning: Beskriver syftet med uppsatsen, avgränsningar, metodansats samt dispositionen för det komparativa arbetet.
2 Bakgrund: Ger en historisk genomgång av utvecklingen i Malmö och Lübeck för att förstå de socioekonomiska förutsättningarna.
3 Begreppet boendesegregation och teoretisk infallsvinkel: Definierar begreppet segregation och presenterar de teoretiska ramverk som används för analysen.
4 Boendesegregation och situationen i Malmö: Analyserar statistiken för Malmö, med fokus på Rosengård, genom olika teoretiska och ekonomiska modeller.
5 Boendesegregation och situationen i Lübeck: Granskar förhållandena i Lübeck och identifierar socioekonomisk segregation särskilt i stadsdelen Moisling.
6 Jämförelse mellan Malmö och Lübeck: Sammanställer likheter och skillnader mellan städerna avseende deras boendestrukturer och segregationsmönster.
7 Avslutning och slutsatser: Besvarar forskningsfrågorna och sammanfattar resultaten från de utförda analyserna.
8 Sammanfattning: Ger en kortfattad repetition av hela uppsatsens innehåll och de huvudsakliga slutsatserna.
Nyckelord
boendesegregation, Malmö, Lübeck, Rosengård, Moisling, etnisk segregation, socioekonomisk segregation, miljonprogrammet, Sozialwohnungen, Andersson och Molina, micro-economic models, socialgeografi, urban utveckling, hyresrätter, segregation.
Vanliga frågor och svar
Vad handlar studien om i grunden?
Studien undersöker fenomenet boendesegregation i två medelstora europeiska städer, Malmö och Lübeck, och analyserar hur detta problem yttrar sig i respektive stad.
Vilka är de centrala temana i arbetet?
De centrala temana är etnisk och socioekonomisk segregation, kopplat till städernas historiska utveckling, politiska beslut och bostadsmarknadens aktörer.
Vad är det huvudsakliga målet med uppsatsen?
Målet är att utreda om boendesegregation existerar i Malmö och Lübeck, hur den ser ut och vilka likheter samt skillnader som finns mellan städerna.
Vilka vetenskapliga metoder tillämpas?
Studien är en komparativ fallstudie med en hermeneutisk ansats som använder både litteraturstudier, officiell statistik och egna observationer.
Vad täcker huvuddelen av arbetet?
Huvuddelen består av en djupgående analys av statistiska data för stadsdelarna Rosengård och Moisling med hjälp av teoretiska modeller från Andersson, Molina, Herbert och Thomas.
Vilka är de viktigaste kännetecknen för denna studie?
Studien karakteriseras av en jämförande metodik, användningen av specifika segregeringsmodeller och en koppling mellan urbana bostadsförhållanden och socialgeografisk teori.
Hur skiljer sig Malmös situation från Lübecks?
Malmö uppvisar både etnisk och socioekonomisk segregation i Rosengård, medan Lübeck främst visar tecken på socioekonomisk segregation i Moisling, men inte tydlig etnisk segregation enligt statistiken.
Varför valdes just Rosengård och Moisling för analysen?
Dessa områden valdes för att de uppvisar de högsta graderna av segregation i respektive stad, vilket gör dem till lämpliga fall för att studera fenomenet i detalj.
Vilken roll spelar Sozialwohnungen i analysen av Lübeck?
Sozialwohnungen används som en indikator för socioekonomisk segregation, då de erbjuder billigt boende och koncentrerar låginkomsttagare till specifika områden.
- Quote paper
- BSocSc Till Koglin (Author), 2006, Den delade staden? Boendesegregation i Malmö och Lübeck, Munich, GRIN Verlag, https://www.grin.com/document/74973
