Lärandet kan analyseras ur olika perspektiv. Vi lever i ett lärande samhälle och behöver vara medvetna om dessa perspektiv för att kunna anpassa undervisning och lärande utifrån samhällets utveckling. Både äldre och moderna teorier präglar undervisningen och i denna rapport ska jag undersöka en svenskundervisning utifrån dominerande teorier.
Syftet med denna fältstudie är att under ett observationstillfälle urskilja och jämföra lärandesituationer utifrån olika lärandeperspektiv. Centrala begrepp i min rapport är behaviorism, konstruktivism, kognitivism och det sociokulturella perspektivet, men även Hatties & Yates (2014) sammanställning och tolkning av olika för undervisningen relevanta teorier, perspektiv och mentala modeller kommer att vägas in i min rapport.
Innehållsförteckning
1. Inledning
1.1. Syfte och frågeställningar
1.2. Forskningsfråga
2. Teoretiska utgångspunkter
2.1. Behavioristiskt perspektiv
2.2. Kognitivistiskt och konstruktivistiskt perspektiv
2.3. Sociokulturellt perspektiv
3. Metod
3.1. Urval
3.2. Datainsamling
3.3. Analysmetod
3.4. Etiska frågor
4. Resultat och diskussion
4.1. Analys
4.2. Diskussion
4.2.1. Metoddiskussion
4.2.2. Resultatdiskussion
Syfte och centrala teman
Syftet med denna rapport är att genom en fältstudie i en svenskundervisningsmiljö urskilja och jämföra hur olika lärandeperspektiv, såsom behaviorism, kognitivism, konstruktivism och det sociokulturella perspektivet, manifesteras i praktiken.
- Analys av lärandesituationer utifrån ledande pedagogiska teorier.
- Undersökning av samspelet mellan lärare och elever i en litteraturanalys.
- Applicering av sociokulturell teori och begreppet stöttning (scaffolding).
- Utvärdering av hur kognitiv belastning påverkar elevernas lärande.
- Reflektion kring lärarens roll som förmedlare av kunskap och moraliska värderingar.
Utdrag ur boken
4.1. Analys
Det som genomsyrar hela undervisningstillfället är den goda relationen mellan lärare och eleverna, det råder en ömsesidig positiv attityd i gruppen både innanför och utanför klassrummet. Enligt Hattie & Yates (2014) har en positiv relation mellan lärare och elev en positiv effekt på undervisningsmönstren som kan påverka hela skolgången.
Kognitivismen och konstruktivismen i utbildningssammanhanget innebär att undervisningen är ett stöd för att tillhandahålla lärande och det eleven vet och kan avgör vad den kommer att uppmärksamma och lära sig, men lika mycket tvärtom vad den inte kommer uppmärksamma eller lära sig. Även intresse är avgörande för vad och hur eleverna tar till sig kunskap (Evans, 2013). Lärande ses som en utveckling av befintliga kunskaper och erfarenheter varför det är viktigt att läraren tar reda på vad eleven kan för att kunna bygga på befintlig kunskap.
Sammanfattning av kapitel
1. Inledning: Presenterar studiens syfte att analysera lärande i svenskundervisning utifrån dominerande teoretiska perspektiv.
2. Teoretiska utgångspunkter: Redogör för behaviorism, kognitivism, konstruktivism och sociokulturell teori som teoretiska ramverk för lärande.
3. Metod: Beskriver genomförandet av fältstudien, inklusive urval av gymnasieelever, datainsamlingsmetoder och etiska överväganden.
4. Resultat och diskussion: Analyserar observationerna i klassrummet och diskuterar hur de teoretiska perspektiven samverkar i praktisk undervisning.
Nyckelord
Lärande, sociokulturellt perspektiv, konstruktivism, kognitivism, behaviorism, svenskundervisning, litteraturanalys, stöttning, klassrumsinteraktion, pedagogik, Dvärgen, Pär Lagerkvist, lärprocesser, utbildning.
Vanliga frågor och svar
Vad handlar rapporten om i grunden?
Rapporten undersöker hur olika lärandeteorier synliggörs i en konkret undervisningssituation i svenska på gymnasienivå.
Vilka är de centrala teman som tas upp?
Centrala teman inkluderar klassrumsinteraktion, förhållandet mellan lärare och elev, samt hur teoretiska modeller som behaviorism och konstruktivism påverkar lärande.
Vad är rapportens primära mål?
Målet är att identifiera och jämföra lärandesituationer utifrån specifika pedagogiska perspektiv genom observation.
Vilken vetenskaplig metod används?
En kvalitativ fältstudie i form av en deltagande observation genomfördes under en svensklektion.
Vad behandlas i rapportens huvuddel?
Huvuddelen fokuserar på analysen av klassrumsobservationen samt en diskussion om metodval och resultatet av lärandeaktiviteter.
Vilka nyckelord karaktäriserar arbetet?
Arbetet kännetecknas av begrepp som lärande, sociokulturellt perspektiv, stöttning och klassrumsinteraktion.
Hur kopplar författaren litteraturanalys till lärande?
Analysen visar hur elevernas samtal kring boken "Dvärgen" fungerar som en social process där språket är ett verktyg för att bearbeta komplexa ämnen som ondska och moral.
Varför anses "stöttning" (scaffolding) vara viktigt i studien?
Det används för att förklara hur läraren genom vägledning och interaktion hjälper eleverna att nå en högre kunskapsnivå inom deras proximala utvecklingszon.
- Quote paper
- Tanja Wredberg (Author), 2020, Teorier om lärande i svenskundervisning, Munich, GRIN Verlag, https://www.grin.com/document/932922
