Vi är lärare och arbeta inom skolans värld. Under vår utbildning och arbete har vi lärt oss oerhört mycket om pedagogik, didaktik och utvecklat vår kompetens både socialt och personligt. En lärare undervisar inte bara sina ämnen i klassrummet utan det handlar om utvecklingssamtal, föräldramöten, föräldrakontakter och bedömning av elever. Det ingår i vår lärarprofession att ha en sådan kompetens att kunna göra individuella bedömningar av elevens kunskapsutveckling, så att varje elevs individuella behov identifieras. Därför är det viktigt att sätta rätt betyg. Det nya betygssystemet gör det lättare att ge ett rättvist betyg men ger även eleven insyn och möjlighet till att påverka sitt betyg. Den nya läroplanen Lgr11 bedömer processen mer än produkten. I tyska och modersmål, som är ämnen jag undervisar i, står det tydligt vilka mål du ska ha uppfyllt för ett visst betyg. Betyg gäller kunskaper i ett ämne/kurs och betygsättningen ska ske med utgångspunkt i kursplanerna och betygskriterierna.
Innehållsförteckning
Inledning
Metod och verktyg för bedömning
2.7 BEDÖMNING OCH BETYG
Innehåll
Begrepp/nivåer/verb
Inflytande
Kopplingen mellan lärande, bedömning och betygssättning
Utvärdering
Sammanfattning
Syfte och centrala teman
Arbetets övergripande syfte är att utforska och reflektera över lärarens roll i bedömnings- och betygsprocessen, med särskilt fokus på hur individuella behov identifieras och hur en rättvis bedömning kan säkerställas inom ramen för det nya betygssystemet och läroplanen Lgr11.
- Bedömningsmetoder och verktyg i klassrummet.
- Kopplingen mellan undervisningsprocessen och kunskapsbedömning.
- Elevernas inflytande och delaktighet i sin egen kunskapsutveckling.
- Betygssättningens förutsättningar och utmaningar för lärare.
- Betydelsen av formativ bedömning och kontinuerlig feedback.
Utdrag ur boken
Innehåll
I moderna språk ska läraren bland annat bedöma elevernas muntliga och skriftliga färdigheter. I boken Pedagogisk bedömning (2011:32) beskrivs vad som bedöms och vad som inte bedöms. Där står att det innehåll som väljs vid en bedömning är endast ett stickprov av det samlade kunnandet som kan förekomma och som är relevant.
Jag brukar göra standardiserade test (läs- och hörförståelse, grammatik, muntlig redovisning), på läroplanen baserad bedömning och kvalitativ bedömning. I årskurs nio brukar jag genomföra nationellt prov i tyska. Jag betygsätter eleverna under lektionerna, hur de arbetar i grupp resp. enskild, hur eleven försökt lösa uppgiften, på vilken sätt eleven förstått uppgiften, vilka kunskaper har eleven visat at hon/han behärskar vid sitt arbete med uppgiften, vilka analyser och slutsatser har eleven dragit av resultaten. Dessutom lyssnar jag på deras diskussioner under tiden de arbetar i grupp och jag bedömer deras resultat men även de skriftliga arbetena/uppsatser de lämnar in. Muntlig framställning är mycket viktig och bra för deras utveckling inom det tyska språket. Jag vet att processen är en viktig del i omdömet och därför är det viktigt hur de kan presentera sina tankar.
Sammanfattning av kapitel
Inledning: Ger en översikt av lärarprofessionens roll i bedömningsarbetet och betonar vikten av att identifiera elevers individuella behov för rättvis betygssättning.
Metod och verktyg för bedömning: Utforskar skillnaderna mellan kvantitativa och kvalitativa bedömningsmetoder samt betonar vikten av att använda varierade verktyg för att fånga alla elevers kompetenser.
2.7 BEDÖMNING OCH BETYG: Presenterar Skolverkets riktlinjer gällande kunskapskrav och lärarens ansvar för att främja elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling.
Innehåll: Beskriver hur författaren praktiskt arbetar med bedömning genom att kombinera standardiserade test, löpande klassrums observationer och muntlig framställning.
Begrepp/nivåer/verb: Presenterar en konkret bedömningsmatris som används för att tydliggöra kvalitativa nivåer i kunnandet kopplat till specifika förmågor.
Inflytande: Diskuterar hur elever kan ges inflytande i bedömningsprocessen för att öka deras förståelse och delaktighet i måluppfyllelsen.
Kopplingen mellan lärande, bedömning och betygssättning: Belyser vikten av att eleverna i förväg känner till kriterierna för att uppnå ett visst betyg, vilket minskar oklarheter.
Utvärdering: Reflekterar över dialogen mellan lärare och elev i slutet av en arbetsperiod för att identifiera förbättringsområden och stärka lärandet.
Sammanfattning: Avslutar med en reflektion kring helhetsbilden av eleven och de utmaningar som lärare möter i det nuvarande betygssystemet.
Nyckelord
Bedömning, Betygssättning, Lgr11, Pedagogik, Didaktik, Kvalitativ bedömning, Kvantitativ bedömning, Bedömningsmatris, Självbedömning, Elevinflytande, Kursplaner, Kunskapskrav, Lärarens profession, Tyska, Skolutveckling
Vanliga frågor
Vad är det grundläggande syftet med denna publikation?
Publikationen syftar till att belysa hur lärare kan hantera bedömnings- och betygssättningsprocessen på ett rättvist och transparent sätt, i enlighet med Lgr11.
Vilka är de centrala temana i arbetet?
De centrala temana är valet av bedömningsmetoder, kopplingen mellan undervisning och bedömning, samt vikten av att ge eleverna tydlig information om kunskapskraven.
Vilket är det primära målet eller forskningsfrågan?
Målet är att diskutera hur man som lärare kan skapa en helhetsbild av elevens kunskapsutveckling genom varierade metoder och god pedagogisk planering.
Vilka vetenskapliga metoder används i arbetet?
Arbetet baseras på en kombination av pedagogisk litteratur, erfarenhetsbaserad undervisningspraxis och reflektioner kring konkreta bedömningsmatriser.
Vad täcks i huvuddelen av arbetet?
Huvuddelen behandlar praktiska exempel på hur bedömning genomförs, från matrisanvändning till muntliga och skriftliga examinationer, samt hur läraren hanterar elevdialoger.
Vilka nyckelord definierar arbetet bäst?
Nyckelord som definierar arbetet inkluderar bedömning, betygssättning, Lgr11, elevinflytande och kvalitativ bedömning.
Hur påverkar datorbaserad undervisning lärarens bedömningsmöjligheter?
Enligt författaren möjliggör en nästan helt datorbaserad miljö en större bredd av lösningar och metoder, vilket ger utrymme för att anpassa bedömningen efter olika elevers förutsättningar.
Varför anser författaren att en pedagogisk planering är avgörande?
Planeringen är avgörande eftersom den ger eleverna förförståelse för vad som krävs, vilket minskar oklarheter och gör det möjligt för eleven att aktivt delta i sin egen betygssättning.
- Citar trabajo
- M.A. Tatjana Bansemer (Autor), 2011, Bedömning och betygsättning, Múnich, GRIN Verlag, https://www.grin.com/document/187745
