Gud och Guds folk. En analytisk studie ur ett bibelteologisk perspektiv


Term Paper, 2016
23 Pages

Excerpt

Innehåll

1. Bibelteologins utmaningar och möjligheter

2. Bibelns teologi om Gud
2.1 Gud i det Gamla Testamentet:
2.2 Gud i det Nya Testamentet

3. Guds folk
3.1 Guds folk i det Gamla Testamentet
3.2 Guds folk i det Nya Testamentet

4. Guds folks framtid
4.1 Guds folks framtid i det Gamla Testamentet
4.2 Guds folks framtid i det Nya Testamentet

5. Hur min uppfattning om bibelteologi har förändrats

6. Centrum eller hjärtat i Bibelns teologi
6.1 Centrum i det Gamla Testamentet
6.2 Centrum i det Nya Testamentet

Källförteckning:

1. Bibelteologins utmaningar och möjligheter

Bibelteologin som teologisk disciplin är aningen svårdefinierad då begreppet har använts på olika sätt av olika forskare, men på det stora hela handlar bibelteologi om att man studerar Bibeln från ett perspektiv där man försöker förstå den progressiva historien i vilken Gud uppenbarar sig för mänskligheten från syndafallet till det Nya testamentet. Bibeln pekar framåt i historien och når sitt klimax i Jesus Kristus. En sådan kronologisk och progressiv läsning av Bibeln kan anses vara en av de största utmaningarna för bibelteologin då den innebär att Guds uppenbarelse blir historiskt isolerad och bunden till vissa tidpunkter. Trots att vi bör erkänna att Bibelns texter har skrivits till människor i olika sociokulturella kontexter vid olika tidpunkter i historien så kan vi inte hävda att Guds uppenbarelse på samma sätt är historiskt betingad. Guds uppenbarelse i dessa historiska kontexter bär på en sanning som gäller för alla människor i alla tider då Gud uppenbarar sig till alla människor i alla tider. Ett sådant exempel kan vara Guds uppenbarelse i andra Moseboken där Gud för Israel ut ur Egypten. Denna uppenbarelse betyder mer än bara själva uttåget då den också ger oss ett bevis på att Gud är trofast och att vi kan lita på att Gud leder sitt folk rätt. 1

Sammanfattningsvis kan sägas att en konstruktiv läsning av Bibeln kräver ett avståndstagande från att betrakta Bibeln ur ett historiskt perspektiv där den endast består av isolerade historiska beskrivningar om forna platser och människor. Istället behöver vi studera Bibeln som ett litterärt verk genom vilket författarna söker förmedla ett budskap till alla människor i alla tider. De historiska kontexterna bör snarare ses som en ”spelplan” där denna mening utspelas. Genom att försöka utröna hur författaren har använt texten för att nå sin läsarkrets så kan vi också läsa texten som en text med mening även för den nutida människan.

Trots dessa svårigheter så anser jag ändå att bibelteologin är ett viktigt verktyg för förståelsen av Bibeln, även ur ett religiöst perspektiv och i en kyrklig kontext. Bibelteologins största möjligheter och potential är att den förser oss med verktyg och perspektiv som många sätt kompletterar den systematiska teologin, som ibland kan lämna oss med frågor som aldrig riktigt besvaras.

Någonting som jag anser vara en av bibelteologins möjligheter är dess potential när det kommer till att fastställa vilka teman och sanningar i Skriften som är riktigt viktiga, och dessutom varför. När vi läser Bibeln på ett sätt där vi försöker förstå hur Skriften lägger ut sig själv och hur dess teman utvecklas och växer så kan vi se vad som verkligen betonas. Detta är en av anledningarna till att bibelteologin är ett viktigt komplement utöver den systematiska teologin som man kan använda sig av för att vaska ut sanningar kring arvsynden, frälsningen, rättfärdiggörelsen etc. Frågan som dock inte besvaras inom den systematiska teologin är vilken av dessa sanningar som är av största vikt i Bibeln som helhet. Vi får inte reda på vilken av dessa sanningar har betonats mest och som har utvecklas mest i ljuset av Guds uppenbarelse i Jesus. Är det, till exempel, lika viktigt att ha vetskap om Leviatan och Behemot som det är att ha vetskap om uttåget från Egypten eller rättfärdiggörelsen och upprättelsen i Kristus?

En annan stor möjlighet för bibelteologin är att bidra till uppbyggandet av en större, överbryggande bild som visar oss hur olika delar av Bibeln kan fogas samman och hur de relaterar till varandra och dessutom kan belysa varandra. Det är rimligt att anta att Bibeln inte skrevs som en handbok med syftet att förse oss med olika sanningar och regler, utan att den snarare hade syftet att ge oss en berättelse med det yttersta syftet att måla upp ett porträtt av Jesus Kristus som utlovas och bereds i det Gamla Testamentet och som uppfylls i det Nya Testamentet. Återigen vill jag hävda att den systematiska teologin inte riktigt räcker till för att ge oss denna stora, Kristuscentrerade bild av Bibeln som en enad bild med massa detaljer som vittnar om Guds mäktiga verk genom Jesus Kristus.

Bibelteologin kan också vara ett gott verktyg för bedrivande av en konstruktiv hermeneutik och exegetik eftersom bibelteologin ställer krav på dessa teologiska discipliner. Bibelteologin kräver att frågor kring varför en bok skrevs vid en specifik tidpunkt, vilka problem som tas upp i texten och hur texten förberedde världen och Guds folk för den kommande Messias. Detta förhållningssätt kan vara ett gott sätt att förebygga/förhindra en mekanisk söndermontering av texten och en vårdslös separation av enskilda texter från helheten och från den religiösa kontexten.

2. Bibelns teologi om Gud

Gud i det Gamla Testamentet, även kallad YHWH, beskrivs som den mest absoluta, odelbara och ojämförliga varelse som också är alltings orsak och skapare. I det Gamla Testamentet beskrivs nationen Israels Gud som Abrahams, Isaks och Jakobs Gud som har som främsta uppgift att leda världen som en herde leder sina får. Gud ledde på detta sätt israeliterna ut ur förtrycket och slaveriet i faraos Egypten och gav dem en lag; Mose lag, vid berget Sinai så att de kan uppfylla Guds vilja. Walter Brueggemann beskriver i sin bok ”Old Testament Theology: An Introduction” flera olika metaforer, bilder och egenskaper som Gud tillskrivs och ger uttryck för i Gamla Testamentet.

Nedan kommer jag, med urval huvudsakligen ur Brueggemanns bok och mina egna tankar baserat därutav att gå igenom två av de attribut som kan anses vara några av de mest avgörande för Guds karaktär i det Gamla Testamentet. Därefter kommer jag att försöka beskriva bilden av Gud i det Nya Testamentet med hjälp av James D.G Dunns bok ”New Testament Theology: An Introduction” samt Sigurd Grindheims bok ”Introducing Biblical Theology”.

2.1 Gud i det Gamla Testamentet:

Det första av dessa attribut är ett av Guds mest tydliga kännetecken i G.T: Guds personliga natur och karaktär. Den Gud som uppenbarar sig i GT är en genuint dialogisk Gud. De mest operativa orden som används för att beskriva Guds benägenhet är stadig kärlek, nåd och förbarmande2. Det var av fullständig och fullödig kärlek som Gud svarade på Israels nödrop i Egypten, och som tog sig an det svaga Israel och skyddade dem i kärlek mot faraos förtryck. Gud är således den som svarar till de sårade och de som är i nöd, och som kommer till deras undsättning och ändrar deras situation. Dessa nödrop och Guds gensvar och aktion tar sig i uttryck i psaltarens doxologiska lovprisningar som resultat av Guds handlande, men som allra tydligast genom Exodusberättelsen. Denna rörelse mellan nödrop och Guds respons på Israels nödrop utmärker Gud som en genuint dialogisk Gud som hela tiden interagerar med sitt folk Israel i en dialog där Israel ropar och Gud svarar.3

Som jag har antytt ovan så tar sig Guds personliga natur i uttryck i Guds relation till sitt utvalda folk, Israel. Detta kommer jag att komma in mer på lite senare under rubriken ”Guds folk”, men här är även värd att nämna att Gud hängiver sig fullt till sitt utvalda folk och ser alltid till deras behov, liksom liljorna på ängen och fåglarna i luften. Denna personliga Gud vänder sig dessutom alltid från vrede till förbarmande och kärlek efter dom och upprättar om och om igen förhållandet mellan sig själv och sitt folk Israel.4 Det högst personliga förhållandet mellan Gud och Guds folk går från brustenhet till fräschör, baserat på en stadig kärlek från Gud.5 Vad som är utmärkande för denna relation är att Israels enda verktyg för att handskas med hemska situationer är att ropa efter Gud.6 Guds personliga relation till Israel beskrivs av Brueggemann som ett äktenskap som ständigt bryts, men sedan återinstiftas av Gud.7

Det andra av de mest avgörande attributen är Gud som världens allsmäktige skapare och härskare från tidens början till tidens slut. Gud är dels den suveräna skaparen som är upphov till allt som existerar och som härskar över allt han har skapat. Han härskar över jorden och alla varelser därpå, både människor och djur.8

Gud som världens härskare går även in på en djupare nivå från skapelsen i sin helhet in till en mer detaljstyrd värld med kungadömen, stater och imperier och Gud är hela den internationella arenans suveräna härskare. I det Gamla Testamentet tar sig detta mest tydligt uttryck i Exodusberättelsen där Gud aktivt utövar en total makt över Farao, som förmodligen ansågs som en av de mäktigaste av de världsliga härskarna.9 Exodus ger uttryck för ett maktförhållande där Farao är helt och hållet maktlös i förhållande till Gud. Guds utövande av makt över stater och nationer uttrycks också i Guds använda av olika kungar och deras stater för att bestraffa Israel, eller vice versa. Detta var onekligen fallet i femte Mosebok där Gud använder sig av en rättfärdig nation (Israel) för att störta och inta en orättfärdig nation (Kanaans land) och befallde Israel att förgöra stammarna där (5 Mos. 20:16-17). Guds totala makt över stater tar sig dessutom i uttryck åt det andra hållet där Gud använder onda stater för att bestraffa en avsevärt mer rättfärdig stat (Israel). Ett sådant exempel på detta är när Assyrierna marscherar in i Israels norra kungadöme (2 Kung. 15:29; 16:7-9). Israels norra rike föll slutligen, och judarna fördes i exil. Allt detta skedde ”därför att de inte lyssnade på Herren, sin Gud”. (2 Kung 18:12)

Detta visar på att alla världsliga riken står till Guds förfogande och Gud verkar i och genom dessa riken för att influera skapelsen. Den internationella process i vilken Guds verksamhet och utövande av makt i skapelsen sker har beskrivits som en arena för Guds regering – en bild som jag tycker är väldigt bra i detta sammanhanget.10

2.2 Gud i det Nya Testamentet

I och med Jesus Kristus sker ett paradigmskifte i hur Gud uppenbarar sig, och i Guds relation till människorna, nationerna (särskilt Israel som Guds utvalda folk) och hela skapelsen. Det sätt som Gud uppenbarar sig på ändras även drastiskt i och med att människor nu kan se Gud framför sig (något som var omöjligt i Gamla Testamentet [2 Mos 33:20 etc.]), och i och med det faktum att Gud i Jesus förkroppsligas och tar form i kött och blod och blir människa. Som vi nämnde ovan var Guds relation till skapelsen och människorna i Gamla Testamentet i allra högsta grad av ett personligt slag. Men detta förstods inte av judarna på ett kroppsligt eller antropomorft vis, utan snarare på icke-fysiskt vis sådant11. I det Nya Testamentet har denna uppfattning vänts upp och ned i och med Jesu ankomst.

Hela det Nya Testamentet präglas av ett enda viktigt ämne: Gud förkroppsligad i Sonen – Jesus Kristus. Som vi nämnt ovan innebar Jesus Kristus en helomvändning i perspektivet på Gud där Jesu lärjungar såg honom som klimax av hela den mänskliga historien.12 Jesus sågs av de tidiga kristna som den som hela det Gamla Testamentet vittnade om, och evangelierna är fullpackade med material som vittnar om att Jesus är den som uppfyller alla de löften som fanns i det Gamla Testamentet.

Särskilt Matteusevangeliet, som är riktat i första hand till en judisk läsekrets, fokuserar på att beskriva hur Jesus uppfyller allt som har utlovats i det Gamla Testamentets profetior, och hur Jesus uppfyller alla förhoppningar som funnits hos Israel. Även de andra evangelierna visar att Jesus är den som uppfyller och ersätter allt det som har varit karakteristiskt och utmärkande för Israels religiösa liv.13 Jesu återuppståndna kropp uppfyller hoppet om det återuppbyggda templet (Joh 2:19-21), Jesus är det levande brödet från himlen som överglänser det manna som Moses försåg Israeliterna med i öknen (6:25-58).

Ett annat viktigt tema när det gäller Gud i det Nya Testamentet är Guds personliga natur. Det dramatiska som nu har hänt är att Gud har blivit människa och faktiskt kommit till sina människor och sin fördärvade skapelse, med uppdraget att återupprätta den relationen mellan dem. Gud kom till människan, och detta var någonting som krävde ett förfinande av Israels förståelse av Gud, samt en nytt förhållningssätt till Gud och deras relation till Gud.

Ett annat viktigt tema när det gäller Gud i det Nya Testamentet är Guds personliga natur. Det dramatiska som nu har hänt är att Gud har blivit människa och faktiskt kommit till sina människor och sin fördärvade skapelse, med uppdraget att återupprätta den relationen mellan dem. Gud kom till människan, och detta var någonting som krävde ett förfinande av Israels förståelse av Gud, samt en nytt förhållningssätt till Gud och deras relation till Gud.

Som jag beskrivit ovan beskrivs Gud i det Gamla Testamentet som en personlig Gud som bryr sig om sitt folk, och som älskar dem och vill dem väl. Detta förhållande beskrevs till och med i äktenskapliga termer(!) I det Nya Testamentet tas Guds personliga natur till en helt ny nivå. I det Gamla Testamentet var det inte tillåtet att se Gud, och om man gjorde det skulle man dö (2 Mos 33:19f). I det Nya Testamentet har Gud istället kommit till oss som människa, och nu är han helt och hållet tillgänglig och synlig i Jesus Kristus där människorna får höra hans direkta ord, röra vid honom och ta del av hans kropp och blod.

När vi nu har jämfört hur Gud beskrivs och uppenbarar sig i det Gamla- och det Nya Testamentet så kan vi se att det både finns många likheter men också vissa olikheter. Vad som är viktigt att understryka är att Gud till sin natur inte förändras på något sätt i det Nya Testamentet i och med Jesus Kristus.14 Jakob skriver till exempel i sitt brev att alla goda gåvor kommer från ovan, från himlaljusens Fader (Jak 1:17). I Hebreerbrevet 13:8 kan vi läsa att ”Jesus Kristus är densamme i går, i dag och i evighet ”. Om detta stämmer så kan det inte ha förekommit, och kommer aldrig att förekomma, någon förändring i Guds karaktär. Det enda som förändras är människorna, och de ”förändringar” vi ser hos Gud är snarare en förändring i Guds svar till människorna.15

[...]


1 Charles H. H. Scobie, The Challenge of Biblical Theology, 1991, http://beginningwithmoses.org/bt-articles/226/the-challenge-of-biblical-theology (Hämtad 2016-03-29)

2 Brueggemann s. 317

3 Brueggemann s. 39f

4 Brueggemann s. 67

5 Brueggemann s. 69

6 Brueggemann s. 68

7 Brueggemann ss. 230, 242

8 Brueggemann s. 76

9 Brueggemann s. 77

10 Brueggemann s. 78

11 Edward Kessler, What Do Jews Believe?: The Customs and Culture of Modern Judaism (2007). Bloomsbury Publishing: ss. 42-44.

12 Dunn s. 25

13 Dunn s. 117

14 Dunn s. 67-69

15 Grindheim s. 15

Excerpt out of 23 pages

Details

Title
Gud och Guds folk. En analytisk studie ur ett bibelteologisk perspektiv
Author
Year
2016
Pages
23
Catalog Number
V337364
ISBN (eBook)
9783656989936
ISBN (Book)
9783656989943
File size
429 KB
Language
Swedish
Tags
guds
Quote paper
Kevin Andersson (Author), 2016, Gud och Guds folk. En analytisk studie ur ett bibelteologisk perspektiv, Munich, GRIN Verlag, https://www.grin.com/document/337364

Comments

  • No comments yet.
Read the ebook
Title: Gud och Guds folk. En analytisk studie ur ett bibelteologisk perspektiv


Upload papers

Your term paper / thesis:

- Publication as eBook and book
- High royalties for the sales
- Completely free - with ISBN
- It only takes five minutes
- Every paper finds readers

Publish now - it's free