Psaltarpsalm 102. Interpretation och analys

Résumé ou Introduction

Psalm 102 befinner sig mitt emellan en liturgisk kungapsalm som är förmodligen var avsedd för offentlig tillbedjan (psalm 101) och följs av en storartad doxologi där Guds majestät och storhet kontrasteras mot människornas förgängliga natur (psalm 103). Det går att se en intressant kontrast mellan psalm 101 där psalmisten talar med stor Herren kommer att straffa de orättfärdiga och göra världen rättvis och god för de rättfärdiga och vår psalm 102 där detta synnerligen positiva utgångsläge övergår till det absolut motsatta, och där allt rättskipande som beskrevs i psalm 101 verkar lysa med sin frånvaro.

Vår psalms snäva kontext är särskilt intressant i förhållande till denna doxologi i psalm 103. Som jag kommer att återkomma till så börjar vår psalm i djup klagan över Guds frånvaro i psalmistens liv, men vänder sedan i vers 13 till ett slags beskrivning av Guds allmakt och ett tillkännagivande av Herrens storhet. En rimlig slutsats skulle kunna vara att se detta som en förberedelse för den doxologi som följer i och med psalm 103 där psalmisten verkar ha återgått till en förtröstan på Gud och hans löften. Anledningen till att vår klagopsalm har placerats just före en doxologi kan också vara för att ytterligare förstärka båda dessa psalmers innebörd genom att kontrastera dem med varandra.